Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Kommunismen i Finland efter upproret. Av Pehr Norrmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KOMMUNISMEN I FINLAND EFTER UPPRORET
AV FIL. MAG. PEHR NORRMÉN
Den röda rörelsens historia i Finland från 1899, då det första
arbetarpartiet grundades i landet, till 1917, då den ryska
revolutionen utbröt, blev efter upprorets kuvande föremål för
ett flertal ingående undersökningar och kan numera anses känd
i detalj. Också upprorets inre historia och psykologi ha blivit
ingående belysta i den redan till ett hundratal volymer
uppgående speciella frihetskrigslitteratur, som efter
självständighetskampen sett dagen i Finland. Men så vitt jag vet, har hittills
intet som helst försök gjorts att i ett sammanhang skildra den
röda rörelsens utveckling i landet efter 1918 — och dock
erbjuder även detta kapitel av socialistisk historia i åtminstone ett
avseende stort intresse. Genom den småningom försiggående
inre maktförskjutning inom det borgerliga vita blocket, som
karaktäriserat de senaste årens utveckling i Finland, har
nämligen också den efterkrigspolitik, som tillämpats mot de
besegrade röda, kommit att genomlöpa en mängd olika
utvecklingsstadier från den hårda bestraffnings- och vedergällningspolitik,
som utmärkte sommaren och hösten 1918, till den Vennolaska
centerregeringens medvetna försoningspolitik, som genom att
efterskänka alla upprorsstraff och bevilja de röda obegränsad
rörelsefrihet sökt mildra de sociala motsättningarna i landet. En
tillförlitlig och opartisk undersökning av den effekt, som dessa
olika behandlingssätt haft på den röda rörelsens psyke och
utveckling, kunde därför tjäna som bidrag till besvarande av en
av dagens mest brännande frågor i alla länder, nämligen den,
huru ett borgerligt samhälle skall skydda sig mot en rörelse,
som inom dess ram och i skydd av dess medborgarfrihet öppet
arbetar på samhällets undergång. Utan anspråk på
fullständighet eller absolut objektivitet, skall jag här nedan söka giva
åtminstone några antydningar om de erfarenheter man i nämnda
avseende gjort i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0359.html
