Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Oswald Spenglers historiefilosofi. Av Manfred Björkquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matematiker låter rumsproblemet intaga en dominerande plats i
kulturfilosofien är naturligt, att han därmed öppnat många
intressanta perspektiv är oomtvistligt. Men ingen kan undgå
att märka, hur i den så skapade kulturramen mycket historiskt
material brutalt stympats eller omtolkats för att passa in.
Men å andra sidan: den som med Spenglers ögon sett t. ex.
den apolliniska och den faustiska själsbilden glömmer aldrig
den synen. Ej minst hans uppfattning av den faustiska anden
såsom driven av oändlighetsdriften förefaller väl motiverad.
Mycket i Spenglers kulturkritik måste mana samtiden till
allvarlig självprövning. Den osunda kulturoptimismen med dess
växlar i det oändliga på framtiden får här ytterligare en
varning. Liksom den enskilda människan stå också kulturerna,
ja kulturen överhuvud — livets risk. Övertygande synes mig
ock Spengler ha visat, att varje levande skapande kultur måste
äga en själ, en ledande enhet d. v. s. religion. »All kultur är
religiös, all civilisation är irreligiös».
På gränsmarkerna mellan vetenskapen och dikten växer en
ädel och sällsynt blomma — den stora spekulationen. Den
har icke trivts i det andliga klimat, vari vårt släktled levat.
Spenglers bok vittnar, att arten dock ej är utdöd. Det ligger en
befrielse för människan till helhet och vidd i denna spekulation.
Faktamassornas växande bråte skymmer ofta utsikten.
Människor bli lidande av »faktablindhet». Eller partierna komma
med sina torftigt hopsnickrade system för dagen. Människor
bli andligen närsynta. Vi måste få både helsyn och vidsyn.
Den stora spekulationen för oss upp till utsikten. Då man
läst Spenglers bok, har man en stund stått på berget. Det är
kanske mest därför man trots allt sparar invändningarna och
allra först bara låter blicken vila ut och känner sig tacksam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
