Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Oswald Spenglers historiefilosofi. Av Manfred Björkquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OSWALD SPENGLERS
HISTORIEFILOSOFI
NÅGRA KONTURER
AV REKTOR MANFRED BJÖRKQUIST
Varför blev Oswald Spenglers tankedigra och trots den
bländande stilen ganska tunglästa verk boken för dagen ide senaste
årens Tyskland? Titelbladet har säkert en icke oväsentlig andel i
framgången. Slagordet Der Untergang des Abendlandes i
en matematikers och kulturfilosofs mun har fått massorna att lystra.
Västerlandets undergång — Tyskland 1919: titeln suggererade.
Och man behöver icke pressa orden 1919 och Tyskland. Den
Spenglerska pessimismen var väl förberedd av större och mindre
domsprofeter och främst av händelserna själva. Men Spengler
är djärvare, vissare och radikalare än någon föregångare. Här
vinkar intet framtidshopp såsom belöning åt en kultur, som till
äventyrs vill bättra sig. Här förkunnas icke såsom en
fasansfull möjlighet utan såsom ett förment, på mångfaldigt sätt
grundat faktum, som lugnt kan konstateras, att vi hava några hundra
år av arbetsam senhöst kvar, innan vår stolta kultur, likt andra
av dessa historiens jätteblomster, vissnar och dör. Och såsom
en klen tröst visas oss från vår aftonrodnads berg de
jungfruliga tegar, som kanske nu redas för nästa världskultur — det
ryska landet.
Men det är icke endast kulturskymningens män, som i
Spengler funnit sin profet. Ser man nogare efter, skall man finna, att
Spenglers bok svarar mot en mångfald andra djupa behov i
samtiden och berör många av dess mest brännande problem.
I fackvetenskapernas och specialiseringens tid har Spengler
vågat framträda med ett försök till syntes i stor stil. Han ger
en framställning i fågelperspektiv av mänsklighetens vandring
genom tiderna, som i sin dristighet och systematiska
storvulenhet för tanken tillbaka till Hegel. Kulturens olika kretsar sluta
sig samman till en levande enhet. Ett häpnadsväckande
material har infogats i väldiga syner. Att enhetskulturens nu så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0289.html
