Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - I »Troféfrågan». Av Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan denna de nationella minnenas helgedom och troféerna
såsom historiska reliker. Ty reliker, det är just vad troféerna
äro, hela nationens reliker, icke endast arméns och flottans.
Det är lika oriktigt att betrakta dem såsom dekorationsföremål
som att beteckna dem såsom ett den krigshistoriska vetenskapens
eller någon annan vetenskaps arkiv- och studiematerial. Troféernas
väsentliga värde för oss såsom nation ligger utan all gensägelse
i denna deras egenskap av nationella reliker, och det är till denna
deras egenskap som hänsyn främst bör tagas ifråga om både
deras vård och förvaring. Att de dessutom till hela sin natur
äro dekorativa och sålunda äro ägnade att förläna det rum, i
vilket de förvaras, en ståtlig verkan, och att de i likhet med
andra äldre föremål, i synnerhet sådana av symbolisk betydelse,
kunna tjäna de olika historiska vetenskaperna såsom
kunskapskällor, äro förhållanden, som varken böra under- eller
överskattas, men framför allt ej fördunkla uppfattningen om det
väsentliga hos troféerna.
Att idén att uppsätta troféerna i Riddarholmskyrkan, i de
nationella minnenas tempel, var riktig och bärande, framgår
bäst av den stora betydelse Riddarholmskyrkan haft för den
nationella känslan under det gångna århundradet. Hur har
icke Riddarholmskyrkan för alla lager av vårt folk, likaväl som
för den besökande främlingen, stått såsom symbolen för vår
storhetstid? Hur har inte Riddarholmskyrkan med sina slitna
fandukar under valven och sina pyramider av pukor och
trumpeter kring kungasarkofagerna verkat eggande på otaliga
mottagliga gossesinnen under de gångna hundra åren? Hur har
inte Riddarholmskyrkan och ärofull svensk historia vuxit samman
till ett oupplösligt helt hos de generationer, för vilka
Riddarholmskyrkan varit det svenska Panteon? Då troféerna år 1906
fördes från Riddarholmskyrkan, framkallade detta, hur övertygad
man än var om nödvändigheten därav, dock en allmän och
uppriktig sorg. Både Riddarholmskyrkan och troféerna
försvunno, tyckte man, och faktiskt ha de också numera båda
försvunnit ur det allmänna medvetandet.
Det är ju en allmänt känd sak, att den ovan åsyftade
förvaringen av trofésamlingen i Riddarholmskyrkan visade sig hava
synnerligen menliga verkningar på troféernas bestånd. Själva
kyrkobyggnaden, som saknade uppvärmning och erforderlig
ventilation, var fuktig. Upphängningssättet för troféerna var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
