- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
254

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hur Sverige regeras. Av Junius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och underordnad betydelse; ty en stark departementschef låter
helt enkelt regeringen som helhet bekräfta hans beslut, och en
svag vågar sig lika litet på att gå sina egna vägar utanför
statsrådsberedningen som inom densamma.

En särskilt intressant verkan av konseljens ringa vikt i alla
normala fall är statsrådsprotokollens ibland rent fiktiva
karaktär — särskilt intressant därför att det enligt regeringsformen
är på granskningen av dem som statsrådsledamöternas juridiska
och konstitutionella ansvar för rådslagen grundas. Allmänheten
får de eljest hemliga statsrådsprotokollen i sin hand
huvudsakligen genom de kungl. propositionerna till Riksdagen, vilka
alltid skola vara åtföljda av utdrag ur statsrådsprotokollet i
ärendet; men ibland händer det också, att liknande utdrag i
andra än riksdagsfrågor publiceras i tidningarna, och även
uppdragen åt olika kommittéer ha ofta formen av utdrag ur
statsrådsprotokollen. En ganska ringa eftertanke borde kunna
upplysa läsaren av dessa handlingar om att det ej precis är
verkligheten som återspeglas i dem. Redan de stereotypa fraserna
kunna här vara en varning. Protokollen sluta alltid med något
sådant som: »Till denna departementschefens hemställan, vari
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen lämna bifall»; och efter orden skulle därför delade
meningar inom en ministär endast förekomma i de sällsynta
fall då de komma till uttryck i protokollen, vilket väl någon
kännedom om människonaturen borde visa vara minst sagt
osannolikt. Hur det ser ut i de hemliga statsrådsprotokollen
undandrager sig ju allmännare kännedom; men man torde på
inre grunder med ganska stor säkerhet kunna påstå, att icke
heller där de verkliga meningsbrytningarna inom regeringen
annat än i sällsynta undantagsfall komma till uttryck.

Viktigare än detta är dock kanske den fiktiva karaktären av
protokollens huvudinnehåll, departementschefens s. k. yttrande.
Redan dess ofta enorma längd, i många fall flere hundra sidor,
borde kunna upplysa läsaren om att sådana konseljer som
protokollen omtala över huvud aldrig kunna ha förekommit; ty
långt före slutet skulle naturen ha tagit ut sin rätt och samtliga
ledamöter ha varit djupt insomnade. Det inträffade vid ett
tillfälle, att finansministerposten bytte innehavare alldeles i början
av det nya året, då statsverkspropositionen just var färdig att
avlämnas; och vid en fest, som finansdepartementets tjänstemän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free