Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens Frågor - Finland och Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 233
som knappast tillhöra den varmaste artighetens tonfall. Det sades
ifrån till överlopps, att om Finland valde Polen, så skedde det
därför, att bättre val ej erbjöd sig, och det blev också tillfyllest klart,
att man i allmänhet ej önskade denna allians förlängd längre än strängt
nödvändigt. Men nödvändigheten därav bestreds överhuvud ej rainst
av militära auktoriteter, bl. a. förre krigsminister Thesleff, som i
förbundet såg »en spik i självständighetens likkista» och kategoriskt
förklarade, att i händelse av ett ryskt angrepp på Finland ingen enda
polsk soldat skulle komma att insättas till dess direkta försvar. Vad
beträffar den s. k. jägarrörelsen torde den i stort sett ha motsatt och
fortfarande motsätta sig alliansen. Att Tyskland mycket ovilligt ser
ett förverkligande av denna, något som särskilt framgått av
uttalanden i Berliner Tageblatt och Frankfurter Zeitung, äger en viss
betydelse, om ock mera på känslornas än på realiteternas plan. Vad
som framför allt annat dämpat lusten att beträda hr Holstis och
riksdagsmajoritetens väg har naturligtvis varit medvetandet om att
Finland, inlemmat i en mot Ryssland direkt riktad, kring Polen
koncentrerad barriär, lätt kan komma att belastas med risker, som
landet skulle kunna undgå genom att icke välja denna orientering. Men
därjämte har även, och icke minst, frågan orn Finlands tramtida
ställning till Sverige och det skandinaviska Norden föranlett dryftning
och uppkallat problem i detta sammanhang.
Detsamma har varit fallet jämväl i Sverige, och den senaste tidens
pressdiskussion hos oss har helt naturligt bragts i växelverkan med
den finländska. Att från svensk synpunkt »Finlands gång till Polen»
vore ett allt annat än glädjande budskap har obestridligen framgått
som en slutsats av detta meningsbyte. De röster som höjts för att
direkt tillstyrka den ifrågasatta alliansen ha varit rent enstaka och,
förefaller det, tillfälligt indisponerade; åtminstone synes Soc.-Dem. ha
börjat frånfalla den tillfredsställda suffisans, varmed tidningen först
hälsade den beramade uppgörelsen i Warschau. Bifallet från detta
håll har för övrigt på andra sidan vattnet icke kvitterats; Uusi Suomi
konstaterade helt torrt, att man igenkänt den svenska
försvarsolustig-hetens stämma. Större vikt synes man i Finland, på ett något
tidigare skede av debatten, ha tillmätt vittnesbörden om tillvaron av ett
^baltiskt» program i större stil, för vilket en anknytning till
Warschau synts framstå som ett behjärtansvärt intresse för svensk politik
på andra sidan Östersjön. Det har blivit ett positivt resultat av den
förda debatten, att de som med delvis oklara formler förut företrätt
det åsyftade tänkesättet nu givit till känna en annan mening: att för
svenska ögon det måste bli Finland, som genom sin särställning till
oss i första hand och framför andra faktorer i öster kräver vår
eftertanke och vårt beslut, om det gäller beslut från Sveriges sida.
Tanken på ett försvarspolitiskt samförstånd mellan Sverige och Finland
har även kommit till klart uttryck, och från finländsk sida har då
särskilt pekats på de gemensamma intressen av Ålands fredande, som
göra sig gällande i samma mån som neutralitetsgarantien icke skulle
hålla måttet. Från svensk sida måste denna tanke mötas av ett all-
17. Svensk Tidskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
