Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Våra barns moraliska fostran. Av Ebba Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 LITTERATUR
les feljugerat av herr Felix Adler åtminstone i vad det gäller skol-
pojkar. För det första ha sådana en efter min mening både hälso-
sam och sympatisk motvilja för att det talas högt och profant om
själens djup>, »vår inre längtan efter renhet» och andra intima saker.
För det andra vågar jag påstå, att ingen pojke tvättar sig frivilligt
om händerna för att uttrycka sitt väsen på det sättet; och han kan
vara precis lika hygglig invärtes i alla fall. Hela denna lektion
(som Ebba Pauli refererar utan kommentarer) synes mig vara ett exem-
pel på hur man kan krångla till även de enklaste saker. Vad skolpoj-
kars besynnerliga aversion för tvål och vatten beträffar, så motver-
kas den dels därigenom att man håller efter dem, dels — och bäst —
genom att de så småningom uppfostra sig själva.
Sist i boken kommer det vackra och djuptänkta kapitlet om Reli-
gionens plats i barnens värld. Det har utan tvivel legat författarin-
nan själv mest om hjärtat, och man märker det. Dock skulle jag
även här vilja på en punkt göra en anmärkning. Det gäller, vad
en uppfostrare skall göra, när han är satt på en post, där det väntas
religionsundervisning av honom, och han ingen religion har att ge.
Skall han frånträda sin post; skall han lära barnen det han icke
tror vara sant; eller skall han öppet säga dem att han icke tror?
Ebba Pauli undviker att tillspetsa frågan, och hon svarar: »Giv bar-
nen, vad du kan. Någon tro har väl dock varje människa. Det
är bättre, att du delar ditt hårda bröd med barnen än att du ger
dem alls intet.» Men med ett sådant svar har man dock icke löst pro-
blemet, blott skjutit det åt sidan. Ty barn äro icke sådana, att de
underlåta att fråga om vad uppfostraren icke självmant berör, och
religionen är, det vet Ebba Pauli bättre än de flesta, icke detsamma
som en vag tro på de goda krafterna i livet. Kan man icke ge mera,
vore det då icke bättre att alldeles låta bli?
Mycket mera skulle kunna vara att säga om Ebba Paulis bok,
vars värde, vill jag hoppas, icke undanskymts av den detaljkritik,
som här ovan framförts. Det är en levande och allvarlig bok. Äro
de bästa böckerna de, som man läser motsägelselöst? Jag tror inte
det; åtminstone är det mera sällan, som en sådan »kärlek vid första
ögoblicket> står sig. I »Våra barns moraliska fostran», värms man
och kritiserar, övertygas, instämmer och protesterar om vart annat.
Det är en bok, som sätter tankar i rörelse. Och det tror jag är
kriteriet på en bra bok. : Ebba Heckscher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
