Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Gustav III och högsta domstolen. Av Birger Wedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 BIRGER WEDBERG
heter och så vida F. erbjudit sig att till Svenska Akademien
erlägga 200 rdr sp. till försoning för sitt brott, i fall han från
det honom ådömde 14 dagars fängelse förskonas, i nåder
bifalla att F. från berörde straff må eftergift njuta (Va 1790). —
Akademien kom, såvitt dess räkenskaper utvisa, aldrig i
åtnjutande av penningesumman.1
Silkesstrumpvävaregesällen Joachim Dornheimer, dömd för
det han, oaktat varning, i och för tjänsten överfallit
politiege-valdigern Ekebom, sökte försköning eller lindring i straffet.
HD fann betänkligt att tillstyrka bifall, helst allmänna
säkerheten fordrade det de personer, som äro förordnade att
efterfråga och stilla uppkommande buller och oväsende, böra under
en sådan tjänstgöring vara fredade från övervåld och till sine
personer njuta säkerhet (31/i 1791). K. M:t behagade, i
anseende därtill att D. förut icke varit känd för något straffbart
uppförande samt att förbrytelsen tilldragit sig under de här i
staden den 31 sistl. augusti anställde fröjdebetygelser över den
med Ryssland återvunne fred, av nåd lindra hans bestraffning
("A).
En viss nyckfullhet visade konungen i behandlingen av den
för brottsligt tal till döden dömde Fredrik Pfeiffs nådeansökan.
Denna föredrogs i HD 2 nov. 1790, varvid antecknades att
ansökningen ingivits »förleden gårdag», och blev tillstyrkt av
bl. a. det skäl att P. å egna, sin frus och tvänne barns vägnar
anropat K. M:ts nåd och erkänt sitt obetänksamma och
brottsliga förfarande å en dag, som i anseende till h. k. h.
kronprinsens hugneliga födelse vore för varje svensk undersåte
prisvärd. Konungen förordnade 3 nov. att P skulle få umgälla
sitt brott med fästning på behagelig tid, vilket skulle anmälas
hos HD, som ägde utnämna den fästning till vilken han borde
avföras. Frågan förevar 8 nov. i domstolen, som efter någon
överläggning fann Varbergs fästning tjänligast, »vilket alltså i
den härom utgående expedition kommer att iakttagas».
Härmed kunde man tro ärendet vara slutfört. Men konungen, som
tydligen ångrat det bemyndigande han lämnat HD, lät 18 nov.
hos sig av riksdrotsen anmälas, att denna »i und. föreslagit»
Varbergs fästning, och täcktes däremot i nåder utse
Kristianstads fästning såsom mera bekvämlig för ändamålet.
1 Enligt meddelande av framlidne presidenten, en av de aderton Ivar
Afzelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
