Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 / 194 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den irländska fristaten. Av Yngve Lorents

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I mitten: Motståndare till fördraget. T. v. miss Mary Mc Swiney. På sidorna: Två sinnfeinpoliser, bevakande ingången till Dail Eireanns sessionsrum under ratificeringsdebatten.

Gent emot den till synes överväldigande starka kritiken
ställdes förhandlarnas av Duffy formulerade korta men
innehållsrika svar: »Vi läto republiken Irland gå förlorad för att rädda
Irlands folk. Det är orsaken, varför vi undertecknade.» Här
ligger i koncentrerad form problemets kärna. Den sinnfeinska
politiken hade med beundransvärd klarhet och konsekvens
teoretiskt byggts upp på principen om en självständig irländsk
republik, moraliskt berättigad, eftersom unionen med England
aldrig frivilligt erkänts av irländarna, och faktiskt existerande i
den mån som den fick organ och praktiska funktioner. Men
dess klart hävdade teoretiska styrka hade i praktiken en svaghet.
Sinnfeinarnas aktion, ursprungligen bestående i en liten
minoritets revolutionära maktutövning men hastigt vinnande en
anslutning, som endast kan förklaras ur dess anpassning efter
djupt kända behov hos den irländska befolkningen, måste till
sina verkningar bli begränsad. Rörelsen gällde den iriska
befolkningen. Den hade till mål att tillvarataga det nationellt
iriska, det gamla iriska språket, gamla iriska sedvänjor,
fäderneärvd irisk kultur, och den åsyftade först och sist att hävda
det iriska folkets rätt att bestämma över det egna landets öden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>