Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Inför förbudsomröstningen. Av K. Arv. Edin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖR FÖRBUDSOMRÖSTNINGEN 185
den ovannämnda missaktningen för lagen i Förenta Staterna
icke är någonting karakteristiskt allenast för
rusdrycksförbudslagar. Den har, utan samband med dessa, i oroväckande
grad genomsyrat hela den amerikanska rättsuppfattningen,
ehuru den naturligen i första rummet kommer till synes
beträffande s. k. »moral laws», eller över huvud lagar som ej
vända sig mot uppenbar, grövre samhällsfarlighet och vilka av
»the moral forces» genom sin blotta förekomst i lagböckerna
anses försona mycket av den dåliga allmänna samhällsmoralen
och utåt manifestera statens höga ställning i socialpolitiskt
hänseende, medan hrr politici utan tvekan bevilja snart sagt vilken
lag som helst, med vilken kan vinnas ett bidrag till en
hoplappad väljarmajoritet — risken för rigorös tillämpning är ej
stor.
Allra menligast för en god rättsskipning har emellertid
den utsträckta användningen av jury visat sig vara. Som ett
exempel på vad en amerikansk jury kan tillåta sig, må anföras
följande, hämtat ur ett synnerligen vederhäftigt arbete
behandlande den amerikanska rättsskipningen (författat av en belgisk
juris professor, se mitt ovan anförda arbete sid. 97, noten). En
siad i Wisconsin hade »söndagsstängning». En nitisk präst,
anställd hos antikrogförbundet, rekvirerade, stadd på
»inspektionsresa», på söndagen vid en bar en flaska öl, varefter han med
bevismedlet i hand anhängiggjorde åtal mot krogvärden, men
juryn icke allenast frikände denne, men dömde angivaren i mot
honom väckt rekonventionstalan till dryga böter för
söndagsfridens störande, »enär han på vilodagen utfört ett arbete, som
icke var absolut nödvändigt och icke kunde karakteriseras
såsom endast ett tidsfördriv». Från Kansas berättas (i
förbudstidskriften »The Kansas Issue») följande från 1915: »Härom
dagen arresterades av statspolisen en gammal förbudsöverträdare
— de lokala myndigheterna tyckas här aldrig ha kunnat
förmås ingripa — på grund av förnyat förbudsbrott. 20 personer
inkallades som jurymän och tillfrågades genast, om de
sympatiserade med statens förbudslag, varpå de flesta tyckas ha svarat
nekande, och på en ytterligare fråga om denna antipati var så
stark, att jurymannen redan på denna grund vore förhindrad
att sakfälla den anklagade, jakande. Resultatet blev, att endast
7 av de 20 accepterades, varefter en ny grupp om 20
inkallades, av vilka endast 3 kunde godtagas. Till slut inkallades
14 Svensk Tidskrift i922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
