- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
173

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Försvaret och flottan. Av O. Lybeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSVARET OCH FLOTTAN 173

flotta, som vi allaredan besitta. Man bör hålla i minnet att en
överskeppning mot en till sjöss försvarad kust kräver
överväldigande sjöstridskrafter hos angriparen, och några sådana finnas
icke mera i Östersjön.

Man måste ju även se framåt i tiden, huru det kan komma
att gestalta sig, sedan Tyskland och Ryssland återinträtt i den
europeiska balansen. Tyskland kommer naturligtvis att växa
sig starkt igen, men det torde för den tid, som vi här överblicka,
vara berövat möjligheten att återuppbygga en verklig sjömakt.
Då tyskarna årtiondena närmast före världskriget upprättade
sin väldiga flotta, visade de härvid, liksom i så många andra
hänseenden, prov på sin underbara inre kraft, sitt målmedvetna
arbete och sin erkända organisationsförmåga, men numera är
läget alltför mycket ändrat till Tysklands nackdel.
Stormaktsflottan är försvunnen och Tyskland förfogar allenast över den
för tyska förhållanden ytterligt knappt tillmätta flotta, som
Versaillesfreden medgiver. Tyskarna ha på det maritima
området kommit alltför ohjälpligt efter och de ha berövats alla sina
kolonier. Man kan hålla för troligt, att om Tyskland upptages
i Nationernas förbund, får dess örlogsflotta icke utveckla sig
utöver Versaillesfredens bestämmelser. Det nya Tyskland måste
närmast efter detta tänka på skyddet av sina långa delvis
svar-försvarade landgränser till gamla och nya fastlandsgrannar.

Svårare äro gissningarna beträffande Ryssland. Antingen detta
rike förblir rött eller övergår till vitt eller rent av till svart som
under tsjernosotnians tid, så kommer det förmodligen att
försöka hålla en sjömakt, ehuru dess militärgeografiska förhållanden
numera äro härför så olämpliga som möjligt. Före och under
kriget disponerade ryssarna hela Finska viken med dess rika
skärgård på finländska sidan såsom operaiionsbasområde för
sin betydande flotta, som stödde sig på Peter den stores fästning,
varmed förstods kombinationen Reval—Helsingfors—Porkala.
Detta marinpolitiskt fördelaktiga läge har nu gått Sovjet-Ryssland
ur händerna och dess flotta är tillbakaträngd till Finska vikens
innersta del, till den halva året isbelagda hamnen vid Kronstadt.
Ryska flottan har alltjämt betydande materiella resurser, men
fartygen äro till stor del till den grad illa underhållna att de
ej kunna betraktas som verkliga stridsenheter. Ryska folket
besitter ju en obestridlig intelligens, men dess håg ligger icke åt
det tekniska området och icke heller åt sjömansyrket. Trots

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free