Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Carl G. Laurin. Nordisk konst. Av Axel Gauffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 LITTERATUR
föreställa drottning Elisabet utläggande altarverket för sin gemål
Kristian II.
En dylik otydlighet är emellertid, när det gäller
bildunderskrifter, hos Laurin en sällsynthet och förminskar på intet sätt det varma
erkännandet för den stora möda han nedlagt på illustreringen.
Förtjänsten hos Nordisk konst i detta hänseende blir ännu mer
iögonfallande, om man jämför denna bok med ett besläktat, under
utgivning varande arbete, Grimbergs vad texten beträffar beundransvärda
men vad illustreringen angår mindervärdiga »Svenska folkets
underbara öden», i vars nyligen utkomna sjunde del man bland andra
saker hugnas med en omvänd och beskuren klichébild av Roslins
berömda Gustav IILs-porträtt.
Men om Laurins illustrering i de flesta fall är mönstergill, lämnar
hans text mera rum för anmärkningar. Detta gäller först och främst
dispositionen, som stundom utan synbar anledning åsidosätter den
kronologiska ordningsföljden på ett förvillande och tröttande sätt. När
man 1. ex. sid. 39 funnit en skulptur från 1423, verkar det störande
att ett trettiotal sidor senare finna en från 1200-talet och efter
ytterligare tio sidor en från 1100-talet. Jag erkänner villigt att
svårigheterna att inordna det väldiga och heterogena materialet i ett klart
system äro betydande och att ett åsidosättande av den kronologiska
ordningen stundom*kan vara berättigat. Man vill blott känna att
detta sker efter en målmedveten princip -— friheten får ej övergå till
självsvåld, och det är det den stundom gör i Nordisk konst. Adam
van Durens levnadslopp, för att taga ett exempel, hör i Laurins
skildring till det mera tilltrasslade jag kan tänka mig. Det berättas på
följande sätt:
»Sedan Glimmingehus år 1505 blivit fullbordat, upptog
byggmästaren arbetet med restaurerandet av Lunds domkyrka. Han hade förut
i sin ungdom varit sysselsatt med att på uppdrag av biskop Henrik
Tidemansson i Linköping syssla med korbygget därstädes, och det
var troligen från Linköping — Gottland hörde till Linköpings stift —
han kommit till Visby. Innan han började med Lunds domkyrkas
iståndsättande, hade han varit i Köpenhamn, där han 1503 utförde
en i kalksten huggen relief framställande konung Hans. Den
uppsattes vid foten av den trappa, som ledde upp till riddarsalen i
Köpenhamns slott. Förut har talats om hur Adam van Diiren
verkade vid den restaurering, som Lunds domkyrka vid övergången
mellan 1400- och 1500-talen undergick. Det var den kraftfulle Birger
Gunnersen — död 1519 — som under dessa tider var Lunds
ärkebiskop.»
Varpå syftar nu den sats som börjar »Förut har omtalats»? Är
det på början av det citerade stycket eller är det på den närmare
etthundratal sidor tidigare lämnade upplysningen att »den
restaurering (av Lunds domkyrka) som den westfaliske arkitekten och
bildhuggaren Adam van Duren fick i uppdrag att göra på 1520-talet var
den viktigaste»? Och hur skall man i sådant fall förena alla dessa
tidsuppgifter?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
