Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det nya Ungern: Några aktuella frågor. Av Eric von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
makternas uppfattning om den ungerska regeringens önskan att
lojalt fullgöra sina förpliktelser enligt Trianonfreden.
Det har nog också länge varit klart för de styrande i Ungern
att det finns viktigare inre uppgifter för att landet skall repa
sig än valet av konung. Efter världskriget, två revolutioner och
rumänernas invasion var det ekonomiska läget det allra sämsta.
Bolsjevikerna lämnade inte mer än 10,000 kronor efter sig i
statskassan, då de fördrevos, och det var en ringa början för det
återuppbyggnadsarbete, som fordrades. Rumänerna förde vid sin
invasion på sensommaren 1919 med sig två tredjedelar av alla
lokomotiv, så mycket svårersättligare som en stor del av industrien
förlamats genom avträdelsen särskilt av järnmalmsområdena, till
sina följder skärpt genom gränsspärrningen. De koldistrikt som
Ungern fått behålla lämnade ej kol av tillräckligt god kvalitet
för att användas i industrien, och den dåliga valutan, visserligen
bättre än Österrikes, förbjöd inköp i utlandet, låt vara att en del
kol inköptes från Saar. Detta har lett till att för två månader
sedan funnos 400,000 arbetslösa. Följden har naturligtvis blivit
ett socialt elände som kan tävla med Wiens. Man har gjort vad
man kunnat för att sätta industrien på fötter men utan att
lyckas. 8-timmars arbetsdagen är lagstadgad men den har gjorts
illusorisk genom ett betydande övertidsarbete. För att avhjälpa
en del av svårigheterna har man i Amerika sökt upptaga ett lån
på 10 millioner dollars, men ej fått det beviljat; om senare
underhandlingar i januari haft större framgång är icke bekant. Det
Internationella Röda korsets hjälpaktion har i hög grad lindrat
nöden inom de fattigare klasserna, men i samband med
inledandet av den ryska hjälpverksamheten har den i höst indragits.
Ännu verkar emellertid med storartad uppoffring och energi
Svenska Röda korset, vars högsta chef i Budapest som i Wien är
envoyén Ewerlöf, under ledning av fröken Asta Nilsson.
Uttalanden om den ungerska tacksamheten för denna ha också då och då
varit synliga i vår press.
Förhållandena på landsbygden äro som naturligt är betydligt
bättre än i huvudstaden, där industrien har sitt förnämsta säte.
Sedan gammalt känna vi Ungern som ett sädesproducerande land,
och denna karaktär bibehåller det än i dag i sitt stympade skick.
Det är emellertid anmärkningsvärt att i olikhet med vad fallet
var före kriget nu brödsäd ej produceras mer än nätt och jämnt
till landets behov, delvis beroende på förlusten av stora delar av
Alföld, delvis på andra orsaker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
