- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
120

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Lagstiftningsteknik. Av August Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanföreställning om Kungl. Maj:ts och i ännu högre grad
riksdagens ofelbarhet, som vilar såsom en mara över vårt statsliv.
Det tycks inte möta några nämnvärda svårigheter att stifta illa
genomtänkta lagar, men det är ett ytterligt mödosamt och
tålamodsprövande göra att få dem ändrade.

För övrigt: det räcker inte långt med en ändring här och en
ändring där, det behövs en förändring lika genomgripande som
den, som på det religiösa området heter omvändelse. Livet är
alltför mångskiftande och lagen alltför onyanserad, för att de
båda någonsin skola stämma fullt överens. Alla försök att genom
centralisering, uniformering och kasuistisk detaljreglering låta
lagen regelbinda livet äro på förhand dömda att misslyckas.
Lagen skall nöja sig med att ange de allmänna riktlinjerna;
detaljutformningen skall den förtroendefullt avstå åt tillämpningen.

Med en sådan lagstiftningsteknik skulle en mycket stor del av
det nuvarande förvaltningsarbetet bortfalla. Hur många
tjänstemän som därigenom skulle bli överflödiga, det finge erfarenheten
utvisa. Säkerligen skulle besparingarna i varje fall bli så stora,
att staten kunde ge sina återstående tjänare en tillräcklig
avlöning. Och framför allt: arbetet skulle till sin art kunna bli levande
och livgivande.

Men vi lära väl få vänta på den tiden. Låt oss bara inte vänta
i slö resignation utan bana väg för vad som komma skall genom
att var på sin plats föra en oförtruten kamp, om ock i smått, mot
den fetisch, som heter: skriveri för skriveriets egen skull!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free