Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den nya försvarsgrenen. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA FÖRSVARSGRENEN 91
fattande jord med likartad avkastningsförmåga, eller måste driva
individualiseringen av odlad jord än längre skall här ej
undersökas. Om en lantbrukare med hänsyn till gällande
marknadspris uppdrivit sin intensitet till 2,000 kg vete per hektar, kan
wisserligen ibland en ännu intensivare odling ställa sig
fördelaktigare, men vanligen torde ett högre pris på vetet vara
nödvändigt för att uppdriva produktionen med oförändrade
kostnader. Men detta högre pris behöver i själva verket ej, såsom
vid skyddstullar och minimipris hittills varit fallet, utgå för hela
produkten. En premie, tillräcklig att uppdriva skörden exempelvis
till 2,400 kg, kan med större fördel utfästas och erläggas, om
och i den mån varje enskild odlare visar sig hava uppnått en
sådan övernormal skörd. Ersättning lämnas för överskottet, ej
för totalmängden. Den talrika och för det allmänna betungande
kategori av stationära brukare, som, utan att bidraga till någon
livsmedelsökning, draga nytta av skyddstullar eller annan
statshjälp, skulle ej få någon motsvarighet vid antydda
överskotts-premiering.
Systemet är nytt och oförsökt. Men detta beror på att det
nödvändiga statistiska underlaget hittills ej funnits. Det
material, som nu föreligger i fråga om medelskörd i olika trakter
av vårt land, är sannolikt tillförlitligare än i något annat land
— möjligen med undantag av Danmark. Någon differentiering
av marknadspriset innebär detta system icke. Och staten
behöver ej taga befattning med någon spannmålshandel eller i
övrigt påverka prisbildningen. Å andra sidan utesluta
ifrågavarande åtgärder ingalunda de inhemska prisens stabilisering
genom glidtullar eller på annat sätt, om man vill slå in på en
dylik politik oberoende av premieringen. Ett detaljerat program
för jordpolitiken kräver naturligen vidlyftiga förarbeten.
Om de viktigaste skälen mot denna form för en agrarvänlig
politik sålunda äro undanröjda, kvarstår naturligen den
allmänna invändningen, att jordbruket redan gynnats mer än många^
andra näringsgrenar och att ytterligare förmåner äro »orättvisa».
Det är dock tydligen ej för jordbrukarnas skull som
premieringen ifrågasatts, utan för konsumenternas; med andra ord
blott av hänsyn till nödvändigheten att trygga det viktigaste
och vid blockad ömtåligaste allmänintresset. Rättvist eller
orättvist är i sociala frågor vanligen en känslosak. Det objektivt
nödvändiga däremot kan eller borde kunna bli allmänt erkänt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
