Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 5. 12. 1921 - Rustningsminskningens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 529
sitt dramatiska kungörande, så starkt verkande stora
nedskrotningsplanen kan komma att verka för världsfredens och det mellanfolkliga
samförståndets sak, står däremot ännu i vida fältet. Förverkligas
den utan alltför stor förvanskning, så kan detta första praktiska
resultat på rustningsminskningsavtalens område i bästa fall komma att
»skapa en atmosfär» för motsvarande begränsade försök på det
länt-militära området, förutsatt att den politiska utjämningen dessförinnan
gjort tillräckligt stora framsteg och allmänna opinionens påtryckning
fortfar att göra sig gällande med tillbörlig styrka. Men det vore
dåraktig optimism att redan nu diskutera dessa osäkra
framtidsutsikter. Lika kortsynt vore det att underskatta den grundväsentliga
artskillnaden mellan å ena sidan en påskyndad nedskrotning av
föråldrade jättefartyg och en vilopaus i fråga om nybyggnad av en
ytterligt dyrbar och i fackmannakretsar obestridd fartygstyp samt å
den andra en drastisk rustningsbegränsning på ett så oändligt
skiftande, på oväntade tekniska möjligheter så rikt och med den rent
politiska utvecklingen så intimt samhörande område som lånt- och
luftkrigets.
Hughes’ initiativ har sin styrka i att det relativt lätt kan
överskådas, i frånvaron av avsevärda maktförskjutningar vid planens
förverkligande, i lättheten att kontrollera avtalens lojala iakttagande
och i de starka tvivelsmål om jättefartygens användbarhet vid
konflikter mellan de tre närmast intresserade makterna, vilka på
senaste tiden med växande styrka framträtt inom marina fackkretsar.
Problemet att föra hela slagskeppsflottor oskadda över
världshaven och underhålla dem på långt avlägsna krigsskådeplatser är
oerhört svårlöst, enligt många fackmäns mening olösligt, och dessa
flottors »prestigevärde» minskas ej synnerligen mycket genom
antagandet av en plan enligt de amerikanska grundlinjerna, kanske
med några från engelskt och japanskt håll genomdrivna smärre
modifikationer. Samtidigt slipper man för ett antal år framåt
alldeles ifrån den bland skattebetalarna impopulära och ständigt ny
misstro alstrande nybyggnadstävlingen. Amerikanska räknemästare
ha t. o. m. talat om en årlig besparing i Förenta Staternas
flottbudget av 70 millioner pd. st., engelska om en motsvarande årlig
besparing av 20 millioner pd. st. Låt vara, att dessa beräkningar
kanske äro överdrivet sangviniska; de måste dock utöva en mäktigt
suggererande verkan på demokratiskt styrda länders av skattebetalarnas
gunst beroende regeringar, ej minst i en tid av ekonomisk depression
och nedtyngande skattesatser. Hughes’ plan, särskilt om den något
modifieras enligt Balfours förslag i fråga om lätta kryssare och
undervattensbåtar, rubbar dessutom på intet sätt Brittiska rikets eller
Förenta Staternas maktställning. Efter dessa bägge makters
godtagande av planen skulle för Japan svårligen återstå något annat än
att göra en dygd av nödvändigheten och för denna sin anslutning
söka vinna kompensation på det politiska området — i form av ett
avvärjande av åtminstone några bland de diplomatiska anfall mot
dess östasiatiska maktställning, vilka också höra till den vid de offent-
36. Sv ensk Tidskrift, 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
