Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 5. 12. 1921 - Ett romerskt försök - Norrlands städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 DAGENS FRÅGOR
katolsk tros- och sedelära. Man vill å ena sidan upprätthålla
Roms auktoritet såsom den genom tiderna bergfasta och
oförändrade, å andra sidan njuta frukterna av dess beroende under
utvecklingens lag, jå man vill vid behov — såsom nu i detta fall —
tillämpa det senare som måttstock på det förra. Tydligast röjer sig
detta handgrepp i fråga om de missförstånd rörande den romerska
kyrkans ställning till avlaten, som tillskrivas våra läroboksförfattare,
vilka icke räknat renässanspåvarnas, kanslitaxornas och
skärselds-avlatens tidsålder till förtjänst de ganska påtagliga förändringar i
kyrkans praxis härutinnan, som inträtt efter reformationens stormar.
Hur önskvärt det än kunde vara låter det naturligtvis icke göra sig
ur den historiska objektivitens synpunkt — och någon annan synpunkt
är det ju icke här fråga om — att på detta retrospektiva sätt
förvalta de goda överskottsgärningarnas hugnesamma nådegåvor. Att
åter icke beröra dessa och andra liknande ting eller att överskyla
vad mänsklighetens stora brottningar kring dem inneburo, är ju lika
ogörligt och förbjuder sig självt, när det gäller en historia sådan
som vår, vilken i några av sina mest avgörande skeden är bräddfull
av motsättningen till Rom. Vi äro skyldiga våra fäder åtminstone
historisk rättvisa.
I den mån det verkligen kan bestyrkas, att onöjaktiga
framställningar influtit i historiska läroböcker, skall det säkerligen icke saknas
redobogenhet hos närmaste vederbörande att råda bot härför. Forum
härför är emellertid den fria vetenskapliga diskussionen, och den
som framträder som anmärkare får underkasta sig dess lagar och
bevismetoder. Att utan hänsyn till dem kräva beaktande åt sina
förslag är fåfäng möda. För den romerska kyrkan och dess
representanter gäller intet undantag, vare sig i form av försämrade villkor
eller extra förmåner. Kravet på åtgärder i censurens och
statsingripandets form tyder endast på rädsla för det sakliga meningsutbyte,
genom vilket kritiken måste filtreras, i vilka sammanhang och från
vad håll den än framträder.
Om 300-årsminnet av Rigas erövring och Upsala
universitetsbiblioteks upprättande i år i allmänhet givit en
särskild aktualitet åt Gustav-Adolfsflrandet, ha i en rad
Norrlandsstäder tankarna riktats tillbaka av där än mera närliggande
anledning: 1620-talets begynnelse är det norrländska stadsgrundandets stora
epok. Sitt värdigaste uttryck har detta minnesfirande fått i en rad
historiska skrifter, som utgöra ett nytt och rikhaltigt bidrag till
Norrlands egenartade och intressanta historia. Såsom är att vänta, då
det gäller ortshistorisk litteratur, är värdet växlande. Betydande
förtjänst som »kulturhistorisk» tidsmålning har krigsarkivarien Birger
Steckzéns teckning av Piteå historia, där författarens friska
framställningsgåva och uppväxtårens minnen samverkat att ge liv åt
källornas spridda notiser. I Sundsvalls ännu oavslutade historia
åter — i dess helhet ett gott och allvarligt vetenskapligt arbete — har
fil. doktor Nils Ahnlund efter omfattande och lyckliga forskningar
Norrlands
städer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
