Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 5. 12. 1921 - Röda indextal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 511
sta plats i den röda serien, med 47,5 % röda i sitt parlament. Skulle
den socialistiska valvinsten stanna vid tio nya mandat, såsom
optimisterna hoppas, bliv procenttalet 45, i vilket fall Sverige
bibehåller ett om än knappt kvantitativt försprång framom sin östra granne.
En annan omständighet som måst tillmätas en viss vikt, då det
gäller att väga de röda indextalen mot varandra, är naturligtvis
proportionen mellan socialister och kommunister inom de röda
blocken i respektive parlament. Visserligen må man icke ett ögonblick
invagga sig i illusionen att en gynnsam procentsats högersocialister
i sig själv utgör någon garanti för samhällets säkerhet — såväl i
1917 års ryska som i 1918 års europeiska revolutioner spelade
»högersocialister» när tillfället var inne en minst lika aktiv roll som
någonsin kommunisterna. Men nekas kan å andra sidan icke, att
t. ex. den ovanligt ogynnsamma proportionen mellan — åtminstone i
teorien — klara omstörtningsmän och moderatsocialister i norska
stortinget (29 mot 8) betydligt förringar värdet av Norges annars så
vackra indextal, och detsamma är i än högre grad fallet med
Bulgarien, där de »extrema socialisterna» med sina 50 platser i
sobran-jen mot moderatsocialisternas 9 på ett mycket kännbart sätt markera
det andliga grannskapet till Moskva. Tar man ytterligare i
betraktande att såväl i Norge som i Bulgarien det borgerliga samhället
är splittrat i flera, delvis starkt radikala fraktioner, kan man icke
undgå att taxera de båda ländernas borgerliga motståndskraft
betydligt lägre än procenttalen i och för sig skulle ge vid handen.
Icke ens med de korrigeringar som betingas av hänsyn till
rösträttens utsträckning och till kommunisternas styrka kan emellertid
en tabell, sådan som den ovan anförda, anses ge någon fullt korrekt
bild av de olika ländernas nuvarande inrepolitiska struktur. De
parlamentariska siffrorna påverkas icke blott av vallagarna utan också av
själva valsystemet, av valkretsindelningar och tillfälliga valförbund. De
likalydande partinamnen täcka icke heller i alla länder samma realitet
och förmå icke återspegla sådana kvalitetsolikheter som enligt
samstämmiga vittnesbörd bestå t. ex. mellan svensk och finländsksocialdemokratL
De ytterst viktiga skiljaktigheter slutligen, som föreligga mellan de
borgerliga partiernas principfasthet och stridsduglighet i olika stater
komma alls icke till synes i en sådan statistik som den anförda.
Men trots allt detta, och med reservation för alla de tänkbara
felkällorna, erbjuda dock de röda parlamentariska indextalen ett ganska
stort intresse och inbjuda till vissa reflexioner.
Vad som i främsta rummet tilldrar sig uppmärksamhet är då, att
de lidanden världskriget medförde för de engagerade folken icke, enligt
förutsägelse, återverkat i någon mera påfallande grad på de röda
röstsiffrorna i Europa. Socialistväldet i Österrike och Tjeckoslovakien
kunde man visserligen återföra på de olidliga förhållanden kriget
och våldsfreden åstadkommit i den gamla Habsburgmonarkienr
men att förklaringen icke är uttömmande visas av exemplet från
Tyskland, som med lika odrägliga förhållanden och efter än större
krigsoffer förmått bevara en större borgerlig majoritet än t. ex. Sveriger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
