Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Gustav Eriksson i Rydboholm. Till 400-årsminnet av Gustav Vasas befrielseverk. Av Gottfrid Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV ERIKSSON I RYDBOHOLM 467
Magnus» ha förmodligen dött i ganska unga år — det medde
las blott, att de avlidit i »pestilents» — men därmed må
förhålla sig hur som helst; av de båda nyssnämnda primärkällorna
från 1517, som därvidlag lyckligt komplettera varandra,
framgår, att den unge Gustav tidigt blev en drivande kraft i
Ryd-boholm-familjens angelägenheter, och man tycker sig skönja,
att Erik Johansson redan måst avstå platsen som hemmets
centralperson till den arbetsdugligare och ojämförligt mera
framstående sonen. Aktstyckena i fråga visa bl. a., att Gustav
Eriksson redan 1516 och 1517 gjort det till sin uppgift att, ensam
och självständigt handlande eller ock i samverkan med fadern,
genomdriva familjens mer eller mindre välgrundade anspråk på
sådana gods och gårdar, som han ansåg tillkomma den i arv
efter Sten Sture d. ä. men som alltjämt voro i främmande
händer. Det är ingen ren tillfällighet, att han sålunda i de båda
äldsta bevarade källor, som innehålla hans namn, framträder
som en tämligen hänsynslös tillvaratagare av privatekonomiska
intressen; tydligt är, att den energi och tilltagsenhet, vilken
senare i livet kännetecknade honom på detta område, jämväl
utmärkte honom, innan föräldrahemmet upplösts, och då kom
familjen till godo.
Det kan synas egendomligt, att Gustav Eriksson med sin
förnäma börd och sina ovanliga egenskaper icke, såvitt hittills är
bekant, kom att spela någon roll i det politiska livet under Sten
Sture den yngres regering. Åldern hade han utan tvivel inne.
Hans födelseår är visserligen omtvistat, men man har närmast
att välja mellan 1495 och 1496, de årtal, som tidigast uppgivas
i litteraturen om Gustav Vasa och därtill av personer, vilka
med säkerhet kunna identifieras som konungen närstående, i
förra fallet Mårten Helsing och Gustav Vasas kusin Brita
Kri-stiernsdotter, i det senare Peder Svart. Den förstnämndes
supplerande meddelande, att konungen var »född samma året om
våren, som gamle herr Sten Sture om hösten där näst efter drog
utöver till Finland emot ryssarna» — en händelse, som
emellertid inträffade icke blott 1495 utan även 1496 — ger redan i
och för sig intryck av familjetradition (måhända har Gustav
Vasa personligen, okunnig om själva årtalet, angivit sin
födel-tid i dylika ordalag), och riktigheten av detta intryck bestyrkes till
en viss grad av det förhållandet, att Erik Johansson efter vad
det vill synas, åtminstone 1496, åtföljde riksföreståndaren under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
