Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 25. 10. 1921 - Engelsk-amerikansk brödrasämja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 DAGENS FRÅGOR
normalmandat, som utarbetats i London av vederbörande kommission
i och för Nationernas förbund. Slutligen förklarades att man önskade
ett skyndsamt svar på noten, »i synnerhet för att kunna lugna den
amerikanska opinionen».
Det är enligt modärn uppfattning ett privilegium exclusivum för
stormakter att tala i sådan ton. Det är också enligt samma uppfattning
endast tillåtligt för stormakter att ignorera dylika förmaningar. Så gjorde
också lord Gurzon, hvilken underlät att svara, men som sex veckor
senare, den 28 juli, mottog en ny not, inledd med en påminnelse om att
ett skyndsamt svar begärts. I denna not förklarades att vad som
tilldragit sig efter den föregående notens avlämnande »icke bidragit att
bringa klarhet i situationen eller att minska de känslor av bekymmer,
som den framkallat hos Förenta Staternas regering och folk». Särskilt
påpekades i mycket onådig ton, att sagda regering erhållit kännedom om
en överenskommelse mellan Storbritannien och Frankrike beträffande
en fördelning av oljetillgångarna i Mesopotamien, vilken tillerkände
Frankrike en viss företrädesrätt. »Förenta Staternas regering förstår
icke, huru en sådan överenskommelse kan förenas med de
grundsatser om lika rätt för alla, om vilka enighet rådde under
fredsförhandlingarna i Paris». Det fastslogs att en sådan överenskommelse
medförde ett »betänkligt intrång på själva den grundsats om
mandatinstitutionen, hvilken tillkommit just för att undanröja några av de
främsta anledningarna till internationella konflikter». Till slut och
i skarp ton upprepades förhoppningen att brittiska regeringen skulle
i ett skyndsamt avgivet svar visa sig kunna ge klargörande
explika-tioner beträffande sin politik i de olika mandatterritorierna.
Denna skarpa ton föranledde verkligen ett skyndsamt svar från
Gurzon. Men detta var f. ö. icke ägnat att väcka mycken
tillfredsställelse i Washington trots en del vackra fraser. Lord Curzon
förnekade kategoriskt sanningsenligheten av ej allenast uppgifter om
överenskommelsen med Italien utan av varje som helst liknande påstående.
Sammaledes förklarades den amerikanska notens påståenden om
tekniska exploateringsåtgärder i Mesopotamien sakna all grund. Ävenså
tillbakavisades insinuationen att Storbritannien skulle begagnat sin
ockupation av mandatterritorier för att skaffa sig herravälde över
oljetillgångarna. I ganska sarkastisk ton erinrades regeringen i
Washington om att »mycket felaktiga föreställningar» om Hans Majestäts
regerings oljepolitik rådde i Förenta Staterna — oljeproduktionen
inom hela det brittiska väldet vore endast 2l/2 procent av hela
världsproduktionen. T. o. m. om den persiska oljeproduktionen medräknades
av den grund att vissa oljefält i det åsyftade landet vore i engelsk
ägo, uppginge det hela till endast 41/2 procent av världsproduktionen
mot Förenta Staternas andel på 70 procent plus största delen av den
mexikanska på 12 procent. Med över 80 procent av hela jordens
mineraloljeproduktion i sin ägo hade Förenta Staterna ingen rätt att
klaga över påstådda intrång från engelsk sida.
Men ej nog härmed:
Den amerikanska opinionens nervositet med anledning av de engelska olje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
