Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5. 9. 1921 - Ett kapitel ur den orientaliska frågans historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 389
I skuggan av världskriget och de
händelseförlopp, som direkt mynnade ut i
detta, förefalla 1800-talets sista årtionden i världspolitiskt avseende
tämligen idylliska och intressefattiga. Det finns dock scener i den
tidens diplomatiska historia, vilka såväl på grund av sitt indirekta
sammanhang med den stora världstragedin som genom sin egen
dramatiska spänning icke upphöra att tilldraga sig uppmärksamheten.
Vad det under världskriget skulle betytt för Ryssland, om Bulgarien
gått med i stället för emot, är lätt att inse —
Balkankrigsskådeplat-sen hade därigenom fått en fullständigt annan gestaltning, som kanske
avgörande skulle inverkat på krigets gång i öster. Den
händelsekedja, som skilde bulgarerna från Ryssland och därigenom satte bom
för dess hopp att i och med den nygjorda Balkanstaten ha utbyggt
en framskjuten ställning mot Konstantinopel, äger icke minst
därigenom ett världshistoriskt intresse af första ordningen, på samma
gång som, ur annan synpunkt sedda, Rysslands motgångar i dess
bulgariska politik kraftigt bidrogo att närma det till Frankrike och
därmed lägga grunden till den ödesdigra fransk-ryska alliansen.
Ett värdefullt tillskott till den redan förut rikt flödande
litteraturen om 1880-talets orientaliska kris, koncentrerat kring den gestalt,
som under flera år genom sina skiftande och romantiska öden stod
som hjälten i skådespelet, föreligger i E. C. Cortis Alexander von
Battenberg. Sein Kampf mit den Zaren und Bismarck (Wien
1920; 351 sid.; pr. 8 sv. kr.) Verkligt betydelsefullt blir detta bidrag
genom det material, varpå det till stor del är byggt: furst
Alexanders eget arkiv, som av hans änka ställts till förf:s förfogande, samt
det österrikiska utrikesministeriets handlingar.
Furst Alexander av Bulgarien tillkom 1879 som »en europeisk
kompromiss». Då det internationella läget förbjöd en rysk furste på
Bulgariens nytimrade tron, »uppfann» — enligt egen uppgift — den
ryske ministern Giers för ändamålet brorsonen till tsar Alexander
II:s gemål, den preussiske gardeslöjtnanten prins Alexander av
Battenberg, vilken nyss som frivillig deltagit i ryssarnes bulgariska
fälttåg. Vid 22 års ålder kastades denne rättframme och frispråkige
soldat in i den virvel av lidelser och intriger, som det politiska livet
i Bulgarien utgjorde, utrustat som det var med alla moderna
obekvämligheter av demokratisk och parlamentarisk art. Ur rysk
synpunkt uppfattades han naturligtvis allenast som en exekutör av den
ryska politikens önskningar och personifikationen av det bulgariska
folkets tacksamhetsskuld till befriaren.
På samma gång Berlinkongressen 1878 för tillfället undanröjt den
europeiska krigsfaran genom den kompromiss, som bl. a. lösryckte
Östrumelien från det av Ryssland i San Stefano-freden kraftigt
tilltagna Bulgarien, hade den också därigenom lagt minan under sitt
eget verk. Den nyvaknade och jäsande bulgariska nationalismen hade
i återföreningen med de sydbulgariska bröderna fått utstakat sitt
självklara näraliggande mål, vars uppnående, så länge Ryssland rak-
Ett kapitel ur den
orientaliska frågans historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
