Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20. 6. 1921 - Produktion som självändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 DAGENS FRÅGOR
priser måste så avpassas, att den skapar jämvikt mellan tillgång och
efterfrågan, i detta fall på arbetskraft. Men så långt ifrån att detta
skulle föranleda högre reallön än för ett år sedan, leder det tvärtom
till motsatsen, d. v. s. till starkare lönesänkning än prisfallet. Den
stora uppgången i särskilt grovarbetarlönerna under kriget
sammanhängde nämligen sannolikt med en tillfälligt ökad knapphet på
särskilt den olärda arbetskraften; och då denna krigskonjunktur nu gått
över eller förbytts i sin motsats, få arbetare liksom industrimän taga
konsekvenserna.
Detta skulle vid verkligt fri rörlighet mellan länderna svårligen
kunna undgås, emedan en abnormt hög lönenivå hos oss då skulle
framkalla inströmning av utländsk arbetskraft. Men nu ha vi som
en bland de många angenäma relikerna från krigstiden kvar
passtvånget, och detta synes få tjänstgöra som ett medel att hindra snart
sagt all användning av utländsk, närmast tysk, arbetskraft.
Det enda sätt varpå den utländska billiga arbetskraftens konkurrens
kan göra sig gällande är då i form av lågt pris på sådana utländska
varor, som taga proportionsvis mycket arbetskraft i anspråk för sin
tillverkning. Detta får ingalunda fattas så, som om höga arbetslöner
i ett land skulle påverka den totala importen till landet, ty det är
aldrig fallet. Men om arbetslönen eller riktigare arbetskostnaden i
ett land är särskilt hög, kommer det landet att få sin import
omlagd att gälla särskilt arbetskrävande varor, och exporten kommer
att å sin sida övergå till föga arbetskrävande varor.
De abnormt höga svenska industriarbetarlönerna äro alltså, när
tillströmning av utländsk arbetskraft är avskuren, en orsak till den
starka inströmningen av den billiga utländska arbetskraftens
produkter, d. v. s. närmast av industrivaror. Särskilt gäller detta
uppenbarligen varor från Tyskland, där å ena sidan arbetskraftens pris
är lägre än i flertalet västeuropeiska länder, dels den industriella
förmågan sannolikt fortfarande står relativt högt. Orn denna tillförsel
av utländska industriprodukter får fortgå, kan den svårligen, ens
under förutsättning av en mycket fördärvlig arbetslöshetspolitik,
undgå att småningom visa de svenska arbetarna hopplösheten i deras
strid för en lönenivå utan motsvarighet till läget på
arbetsmarknaden.
l stort sett skulle ej ens industritullar ha kunnat hindra detta.
Men i någon mån hade de möjligen hållit den svenska lönenivån för
industriarbetare uppe vid dess nuvarande abnorma läge, genom att
tvinga landets konsumenter till att köpa inhemska industriprodukter
och därmed indirekt vissa grupper av arbetskraft till högre pris än
det utländska. Icke blott att övriga samhällsklasser och närmast de
redan förut nog betungade exportnäringarna i så fall hade fått
betala fiolerna; framför allt hade det ekonomiska totalresultatet för
folket som helhet samtidigt sänkts. Det hedrar de svenska
socialdemokraterna, att de i ett dylikt läge blivit sin frihandelsvänlighet
trogna — en uppsats i Tidens 2:a häfte av redaktör Nils Karleby
kan nämnas i detta sammanhang — men de måste nu taga konse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
