Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Sverige och Palestina. Av Gustaf Dalman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVERIGE OCH PALESTINA
AV GENERALKONSULN, PROFESSOR GUSTAF DALMAN
Vem har rättighet till Palestina? Vem äger landet? Efter
romarne kommo araberna, efter araberna turkarna, efter
turkarne engelsmännen. Skola de bana väg för judarna? Vi
lämna den frågan öppen och kasta här endast en blick på
landets nuvarande invånare. Frånräkna vi de under senaste
tider invandrade tyskarna, judarna och tjerkesserna, möta vi i
landet en arabisktalande befolkning, som i sig förenar blod från
alla nationer, vilka en gång bott här eller i större mängd
flyttat in — amoriter, kanaaniter, filisteer, israeliter, moabiter,
ammoniter, syrer, greker och araber. Denna blandning, hos
vilken tillsatsen av judiskt blod nog är riklig, bebor, äger och
odlar Palestina sedan sjutton århundraden. Av den beror
landets yttre utseende, dess åkrar och fruktträdgårdar, dess städer
och byar, dess seder och bruk, ända till klädedräkten, dess
ande, för såvitt den representeras av invånarnas tänkesätt, lynne
och talesätt.
Man har nyligen sagt att Jerusalem såsom helig stad borde
konserveras såsom en modell i ett museum med
promenader runt omkring. Men vad är detta nu så kallade »gamla
Jerusalem»? En stad från senaste medeltiden med turkiska
murar. Stadens prydnader äro arabernas klippmoské,
beklädd med blåa turkiska fajanser, två arabiska brunnar, som
kunde passa som illustration till en berättelse ur Tusen och
en natt, stadsportar med arabiska lejon och inskriptioner av
de första turkiska sultanerna, ett romantiskt kastell från den
arabiska tiden, vilket innesluter en del av ett av Herodes byggt
torn. Är det vackert på någon plats inom staden, så är det
på de ställen, där äkta orientaliskt liv pulserar på de trånga
arabiska torggatorna, förutsatt att européer av något slag icke
störa bilden. Där och endast där hör språkforskaren äkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0314.html
