Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Degenerationsfaran. Av Herman Lundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i regel väl tillsammans. Släkt- och stamgiften äro därför
fördelaktiga. Endast i urartade släkter ge de ett dåligt resultat.
Rasblandningar mellan varandra närstående duktiga folk äro också
gagneliga.
Det extrema ingiftet, liksom dess motsats extrem,
blodblandning, ha däremot båda i längden ogynnsamma verkningar, fast
av helt olika slag. I förra fallet ökas homozygoternas antal, i
senare fallet heterozygoternas, d. v. s. populärt uttryckt: ingiftet
alstrar en allt större likformighet, under det att hejdlös
rasblandning åstadkommer stor variation, ofta ren disharmoni.
En ingiftesbefolkiiing visar sålunda påfallande yttre och inre
likhet. Samhörighetskänslan stegras undan för undan, den
urartar emellertid efter hand till starkt kastväsen, chauvinism,
självförgudning. Reaktionära tänkesätt utbreda sig. Sådana folk
och samhällen präglas av efterblivenhet och ålderdomlighet.
Talrika exempel från forntid och nutid kunna framdragas,
belysande detta, t. ex. Indiens kastväsen, de gamla judarnas
benhårda formalism. De äkta zigenarnas konservatism och oerhörda
kastanda har säkerligen samma orsak. Likaledes finna vi, hur
isolerade öars befolkning, såsom exempelvis Tasmaniens och
f. ö. hela Australiens före européernas inträngande, företett bilden
av stark efterblivenhet, icke blott i biologiskt avseende, utan
också i kulturellt.
Individer och folk uppkomna genom stark rasblandning äro
i regel mycket disharmoniska. De olika anlagen passa ej
synnerligen väl tillsammans. Det blir ett »mixtum compositum» av
föga tilltalande art. Endast i vissa undantagsfall kan en genial
(men på samma gång bisarr) personlighet uppkomma.
Variationerna inom ett dylikt folk ökas och ökas. Följden blir icke
blott en bristande korrelation (överensstämmelse) mellan de olika
organen och organsystemen hos en och samma individ, utan
också en alltför stor olikhet mellan de olika individerna
sinsemellan, som resulterar i bristande samhörighetskänsla. Fullt
analoga förhållanden ha vi inom djurvärlden. »Byrackan»,
uppkommen genom planlös blodblandning, utgör med sina oädla
proportioner och dåliga instinkter ett avskräckande och allom
bekant exempel.
I dylika fall — det må gälla människor eller djur, ja t. o. m.
växter — lider konstitutionen så att säga skeppsbrott.
Motståndskraften gent emot sjukdomar och andra skadliga faktorer är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
