Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Degenerationsfaran. Av Herman Lundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åskådningar, som av filosofer, pedagoger, sociologer och
politiker arbetats in i mer eller mindre okritiska folkmassors
tankevärld, ha vid närmare granskning visat sig oriktiga. Dylika
villomeningar ha lett utvecklingen in på sidospår och börja visa
ödesdigra följder för släkter och folk. Bland uppenbara
villomeningar av detta slag kan nämnas tron på miljöns allmakt
och alla människors inre likhet. Vidare förvissningen att
förvärvade egenskaper gå i arv, allt frågor som den moderna
forskningen vägrar att utan vidare godtaga.
Vi böra dessutom ej glömma, att olika samhällslager ha ett
olika rasbiologiskt värde, i regel är detta störst inom den sunda
medelklassen och lägst i bottenlagren. De kulturellt ledande
skikten, som bilda överklassen, ha på grund av sin ringa
fruktsamhet ett avgjort sämre rasvärde än medelklassen, ehuru de
förras kulturella insatser äro betydligt större.
En aldrig så god miljö förmår ej i sitt inre höja ett dåligt
eller rasodugligt folk, t. ex. zigenare eller negrer, lika litet går
det för sig att på denna väg förbättra de djupast sjunkna
bottenlagren inom kultursamhällena, t. ex. vaneförbrytare,
vagabonder, imbecila (svagt begåvade individer). Dessa lida mycket
ofta av ärftligt betingade skavanker, på vilka miljöförbättringar
ej eller endast i ringa mån äro verksamma.
Följden av en sådan omlagringsprocess, vid vilken de bäst
utrustade individerna (eller biotyper, som de vetenskapligt
kallas) försvinna och ersättas av lägre sådana, som ej ha
motsvarande förmåga att intaga en socialt ledande ställning, blir
självfallet ej blott en försämring av rasen i biologiskt avseende, utan
den åstadkommer också på grund härav en tillbakagång i
kulturduglighet.
Den falska humanitet, som besjälar mången i nutiden,
påskyndar otvivelaktigt den för utvecklingen så ogynnsamma
process, som fått namn av kontraselektion (urval i dålig riktning).
Godhjärtade män och kvinnor hjälpa icke sällan urskillningslöst
fram fysiskt och psykiskt svagt utrustade personer, som sedan
fortplanta sig och ge sina mindervärdiga anlag i arv åt nya
släkten, vilka i sin tur falla samhället till last. De lägga
härigenom sten på börda för våra efterkommande.
Den lagstiftare, som ej ser djupare på tingen än så, är dömd
att misslyckas. Vi ha i våra kulturländer mer än nog av lagar,
som vittna om grov biologisk okunnighet. Jag vill i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
