Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Dagens frågor
- »Världsspråket» i folkskolorna
- Sjömaktens inflytande på Sveriges historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp portarna för det osäkra och vittutsvävande. Också den pedagogiska
reformivern må begin at home. I den internationalismens tidsålder,
som vilkens härold hr Värner Rydén framstiger, är förvisso det kravet
ej det sista, att åt det försummade egna beredes just den ställning i
undervisningen, som det bör äga, och som det utan förfång för känslor
och övertygelser inom något parti också kan äga. Av alla gemensamma
värden förblir modersmålet det djupaste. Alltjämt gälla Agardhs ord
i inträdestalet i Svenska akademien 1834: »Av alla de fallande värnen
för ett folks nationalitet är det blott ett, som är oförgängligt, som
under alla öden påminner medlemmarna av ett folk, att de äro
bröder, att de tillhöra samma stam, och att de härstamma från
gemensamma fäder, och detta oförgängliga är språket.» De orden
förtjänade att begrundas av dem, som hart när utbryta i veklagan
över att mänskligheten ännu ej kommit fram till »världsspråket».
Hr Rydén har härvidlag kanske mindre på sitt samvete, men första
kammarens beslut om åtgärder för införandet av ett konstgjort
internationellt tungomål — dess bättre korrigerat av andra kammaren
— vittnar verkligen om en betänklig sinnesförfattning.
Sjömaktens inflytande på Sveriges historia.
I sitt epokgörande arbete The influence of
sea power upon history 1660—1783 och
dess fortsättningar om sjömaktens historiska inflytande under
revolutions- och Napoleonskrigen har amiral Mahan övertygande framhävt
förut oftast förbisedda moment i den historiska utvecklingen och därmed
kraftigt bidragit till en klarare uppfattning av orsakssammanhanget
i de omvälvningar, ur vilka 1800-talets stormakter och de för dem
kännetecknande maktproportionerna framgått. Han har i dessa
arbeten starkt understrukit den oerhörda betydelse besittningen av
herraväldet på havet haft på de stora krigiska avgörandena och
därmed på folkens öden i allmänhet. Sverige har knappast någonsin
kunnat räknas till de stora sjömakterna, men icke desto mindre
lönar det sig att, givetvis med modifikationer, betingade av våra
förhållanden, söka anlägga de Mahanska synpunkterna även vid ett
skärskådande av den svenska statens historia från äldsta tid till våra
dagar. Sporadiskt har detta nog också skett vid behandlingen av
vissa perioder av svensk historia, där dominium maris Baltici så
tydligt framträtt som de utrikespolitiska konflikternas kärnpunkt, att
hithörande förhållanden formligen tilltvungit sig hävdatecknarnas
uppmärksamhet.
Med en viss rätt har emellertid kommendörkapten Arnold Munthe
— som nu på Marinlitteraturföreningens förlag utgivit första delen av
ett arbete med titeln Sjömaktens inflytande på Sveriges historia
— kunnat inledningsvis klaga över att »våra historiska läro- och
läseböcker alltid innehållit så föga om flottan och dess betydelse, även
då denna räddat Sverige från branten av undergång». Lantkrigen
ha gjorts till föremål för mycket ingående skildringar och även i
sammanträngda populära framställningar kvantitativt blivit mycket
väl tillgodosedda, understundom t. o. m. mer än deras betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0270.html
