Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hem och statstjänst. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEM OCH STATSTJÄNST 223
sakkunniga hänvisa därtill, att »samhället accepterar den socialt
oändligt mera betydande användningen av kvinnor i industriellt
och annat sämre avlönat arbete», för att därmed mota de
betänkligheter, som från hemmens synpunkt kunna möta de
akademiskt bildade kvinnornas inträde i statstjänst (I, 54). Därför
att samhället låter vissa samhällsklassers hem berövas sina
mödrar, böra samma utsikter öppnas för så många hem som
möjligt! Vore det inte en värdigare uppgift att sträva efter att
i allt större utsträckning återgiva arbetarhemmen deras
mödrar?
Det är emellertid inte min mening, att man bör söka
förebygga kvinnornas sönderslitande mellan hem och statstjänst
genom att utestänga dem från statstjänsten. Men när det
gäller att finna former för deras anställning i denna, då måste
en huvudsynpunkt bli den: det är ur statens synpunkt
önskvärt, att en kvinnlig tjänsteman är ogift eller åtminstone icke
har minderåriga barn, eller sett från andra sidan att en gift
kvinna med minderåriga barn icke är statstjänsteman.
Å andra sidan är det nästan lika önskvärt, att en manlig
statstjänsteman är gift. På den punkten behövas inte många ord;
sådana som flertalet av oss män nu en gång äro, växer vår
arbetsduglighet i det allmännas tjänst genom den insats ett eget hem
gör i vår utveckling, inte förnämligast genom den trygghet och
trevnad det har att bjuda, utan genom den intima ansvarskänsla
det fostrar oss till.
Här hör jag ett anskri från dem, som anse, att »könsstrecket
bör utplånas från samhällslivets alla grenar» (motion av herr
Vennerström, refererad IT 44). Om hemmet gör en sådan insats
i de manliga statstjänarnas utveckling, varför skola då i all
rättfärdighets namn inte de kvinnliga statstjänarna få komma
i åtnjutande av samma förmån?! Svar: därför att hemmet
kräver ett annat slags, mera intensivt arbete av modern än av
fadern; för den manlige statstjänaren blir hemmet en
kraftkälla, för den kvinnliga en källa till överansträngning. Det
påståendet förefaller nog mången ytterst doktrinärt, men det är
lika självklart sant för det, och dess sanning försvinner inte
förr än man lyckats genom några statsåtgärder upphäva det
fysiologiska och psykologiska »könsstreck», som är stadgat
genom naturens grundlag.
Således: om man nu skall ha en större eller mindre härskara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
