Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Skadeståndspolitikens fortsättning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKADESTÅNDSPOLITIKENS
FORTSÄTTNING1
AV PROFESSOR ELI F. HECKSCHER
Den utredning, som »Sachverständige» på den tyska sidan
utarbetade med anledning av ententens Parisbeslut om de
beryktade 228 milliarderna plus 12 % av exportvärdet under
42 år, är ett föga övertygande aktstycke. Man förstår
fullkomligt, vilka svårigheter det måste ha mött att finna fasta
hållpunkter för Tysklands betalningsförmåga, men uppriktigheten
kräver, att det ohållbara och missledande i framställningarna
lika tydligt påvisas, från vilkendera sidan de än komma. Av
nationalekonomisk insikt förekommer knappast något i det tyska
utlåtandet. Siffror i gammalt och nytt penningvärde blandas
ogenerat om varandra; verkningarna på världsmarknaden av
Tysklands betalningar framställas som om de råvaror, Tyskland
skall behöva importera för sin av skadeståndet vållade nya
export av helfabrikat, ej skulle komma att motsvaras av en
minskad efterfrågan från ententeländerna, oklara och missledande
föreställningar om tillvaron av en »konsumtionskris» och en
»kapitalkris» läggas till grund för slutsatserna o. s. v.
Det enda som ger hållpunkter i denna tyska motivering är
vissa siffror, som icke förut så vitt bekant varit publicerade.
Sålunda kan man utläsa av redogörelsen, att importen för 1920
utgjorde omkring 75 milliarder riksmark (i papper), exporten
åter 50 milliarder, så att ett importöverskott av 25 milliarder
uppstod. Till detta importöverskott lägger utredningen sedan
en skuldbetalning på 15 milliarder om året, så att den årliga
ökningen i Tysklands export, för att landet skall kunna göra
skäl för sig, även utan all skadeståndsbetalning skulle utgöra
1 Jfr artikeln Ententekraven och Tysklands tvångsbetalning i föregående häfte
sid. 85 ff.
11. Svensk Tidskrift 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
