Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - De ryska koncessionerna och vår handel med Ryssland. Av C. H. Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De unga ingenjörer, som i Ryssland växte upp under det första
decenniet av detta sekel, äro skingrade och borta. De blevo
vid krigsutbrottet mobiliserade och utbildade till officerare och
de, som icke funno sin död på slagfältet, hava undan för undan
sopats bort antingen under den röda revolutionen — och kanske
på sina håll även under Kerenskijs tid — eller sedan gått i
landsflykt. De som ännu finnas kvar inom Sovjetrysslands
gränser, torde vara lätt räknade och i varje fall alltför fåtaliga
för att verkligen kunna uträtta något. Redan under tsartiden
stodo för övrigt de allra flesta av Rysslands stora industriella
och kommersiella företag under ledning av utlänningar, och det
var endast med dessas hjälp, som Ryssland under föregående
skede uppvisat någon verklig produktion och export.
Om därför Lenin vid sitt övertagande av makten i Ryssland
räknat med att han skulle slå sig igenom det kompakta
motstånd, som den övriga världen skulle komma att resa mot
honom och hans propaganda, och reda sig utan utlandets hjälp
i kommersiellt och industriellt avseende, så misstog han sig
synnerligen mycket på Rysslands utveckling och förmåga i
ifrågavarande avseende. Måhända förutsåg han, att han icke skulle
kunna reda sig i längden, om icke förhållandena ute i världen
ändrade sig till hans förmån.
Emellertid ha nu mera än tre år gått, sedan han tog makten
i sina händer, och i nuvarande stund torde utsikterna för hans
åsikters utbredning vara betydligt mindre än vad man då hade
anledning att frukta. Måhända är det insikten om detta i
förening med det inre tillståndet i Ryssland, som gjort de ryska
myndigheterna mera benägna för att i viss mån moderera sina
tidigare kungjorda grundsatser.
I den förklaring över det »arbetande och exploaterade folkets
rättigheter», som utsändes från Petrograd i januari 1918 och
som anses utgöra stommen till sovjetrepublikens konstitution,
heter det bl. a., att regimens huvuduppgifter äro:
1) att förhindra den ena människans exploatering av den andra, fullständigt
avskaffa samhällets klyvning i klasser, skoningslöst undertrycka exploatörerna,
upprätta samhällets socialistiska organisation och genomföra socialismens seger
i alla länder;
2) att slita mänskligheten ur klorna på finanskapitalet och imperialismen,
som dränkt jorden i blod under det nuvarande, det brottsligaste av alla krig;
3) att fullständigt bryta med den borgerliga civilisationens barbariska
politik, som bygger de i ett fåtal länder bosatta exploatörernas välstånd på
förslavande av hundratals millioner av befolkningen i Asien, i kolonierna i
allmänhet och i de små länderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
