Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vitalis Norström och demokratiens problem. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITALIS NORSTRÖM OCH DEMOKRATIENS PROBLEM 17
hävda en strängt aristokratisk uppfattning. Liksom denne ser
Norström i samhällets själ en »förnuftskraft, som skall behärska
och begränsa drift- och begärlivet–––––». »Det ligger i sakens
natur» — fortsätter han — »att förnuftet i samhället kan
representeras blott av mindretalet.–––––-Flertalet i ett samhälle
betyder nätt opp vad som inte kan styra sig självt. Dess frihet
kan blott innebära — val av auktoritet.–––––Folket är den
deg, som skall knådas, den marmor, som skall mejslas, den
bedjare, som måste ha sitt altare.–––––-Det finnes ingen
verklig samfundsdemokrati, men det finnes två slags aristokrati,
en, som visar, att den leder, och en, som döljer det.»
Med framhållande av den aristokratiska grundsynen såsom ett
väsentligt karaktäristikum för den Norströmska
samhällsuppfattningen ha vi dock knappast ännu kommit dess primus
motor på spåren. Detta sker först, då vi insätta den i dess
sammanhang med de övriga centrala tendenserna i Norströms
tänkande. Här äro några orienterande antydningar i denna
riktning nödvändiga.
Man kan överhuvudtaget aldrig komma till rätta ined någon
sida av Norströms filosofi utan att söka se den mot bakgrund av
samtidens naturalistiska åskådningar. Naturalismen är för
Norström arvfienden, som på alla fronter måste bekämpas. Förrän
denna ståndpunkt just såsom livsåskådning slutgiltigt uppvisats
vara ohållbar, tror han inte på möjligheten av kulturellt
tillfrisknande.
Naturalismen innebär negerande av transcendens. Därmed är
dess väsentliga grunddrag angivet om än negativt. Dess
positiva utformning följer strängt taget som ett korollarium härur:
i moralen blir den till positivistisk »altruism», gärna byggd på
»intressesolidaritetens» grundval; religiöst tar den sig uttryck i
en lågvuxen humanitetsreligion med ett från kristendomen lånat
men illa förvanskat immanent framtidshopp, »det tredje riket»;
vad slutligen den naturalistiska samhällsuppfattningen angår,
möta vi här ofta hos Norström termen »radikalism». Vid detta
begrepp måste vi här något dröja.
Radikalismen är i Norströms terminologi ett uttryck för den
allmänna livsåskådning, som uppbär den moderna kulturen.
2. Svensk Tidskrift 192L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
