Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 6. 11. 1920 - »Lilla ententen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 DAGENS FRAGOK
åt Polen i dess kamp mot bolsjevismen frammanade en stark
fruktan för att ungerska armén på sitt genomtåg till Polen skulle
besätta de med Tjeckoslovakien nyligen förenade f. d. ungerska
områdena.
Dessa och liknande synpunkter ha dragits fram för att motivera
bildandet av den lilla ententen. Den skulle med andra ord vara ett
försök till reaktion mot Frankrikes centraleuropeiska politik. Man
har till stöd för en sådan tolkning anfört, att kommentarerna i den
franska pressen till övervägande del varit misslynta. Det är vidare
ett karaktäristiskt uttryck för rådande stämningar, när en
Laibach-tidning presenterar lilla ententen såsom upprättad »av de
emanciperade staterna på deras eget initiativ, utan beskydd och kanske även
mot ententens vilja». Det ligger i sakens natur, att en samling bland
de splittrade småstaterna skulle bli ett hinder för stormakternas
nuvarande oinskränkta maktutövning över dem och att självständiga
initiativ från de senares sida numera måste väcka förvåning på högsta
ort. Men det ligger å andra sidan i småstaternas intresse att icke
rubba det vänskapliga förhållandet till de höga beskyddarne eller
väcka deras misstroende. Benes har också oupphörligt sökt betona
dels den rent defensiva karaktären av sammanslutningen, dels dess
fullständiga frihet från någon mot Frankrike riktad udd. »Att skapa ett
närmare samförstånd med Jugoslavien och Burnänien är mycket väl
förenligt med att fasthålla vid den traditionella grundvalen för vår
politik, vid den innerligaste vänskap med de allierade», yttrade han
helt nyligen i en intervju.
Det kommer härvid det nya förbundet bra till pass, att det kan
så uppriktigt åberopa de allierades eget verk, strängt taget
uppriktigare än de allierade själva. Både tjecker, sydslaver och rumäner
ha fått bättre fredsvillkor än de förmodligen hoppats, och de ha
funnit ett gemensamt intresse i att söka upprätthålla dem. Att de i
detta läge kommo att rikta sig mot sin gamle gemensamme
antagonist och »förtryckare» Ungern gjorde saken naturligtvis så mycket
lättare.
Medan man ännu har endast allmänna uttalanden om att målet är
»att.trygga de avslutade fredsfördragen och därmed freden i
Mellan-Europa», är det för tidigt att draga några slutsatser om den lilla
ententens verkliga innebörd och möjligheter. Är den ett försök till
reaktion mot stormakternas anspråk på allsmäktig maktusurpationy
är den naturligtvis att hälsa med sympatier och tillönskas all
framgång. Tills vidare får man emellertid avvakta utvecklingens resultat.
Synnerligen ivrigt arbetas det på sammanslutningens utvidgning, och
alla sydöstra Europas stater — Turkiet naturligtvis undantaget —
ha nämnts som eventuella medlemmar. Att verket öppet bedrives
inför den stora ententens ögon behöver icke ändra något i dess
karaktär. Franske presidenten Millerands bestämda förnekande av
tillvaron av ett hemligt fördrag mellan Frankrike och Ungern har
icke förmått hejda den igångsatta rörelsen. Bumänske utrikesministern
Take Jonescu, som gör anspråk på att redan hösten 1918 ha väckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
