Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 13. 12. 1919 - De svenska judarna - Tysklands stöd åt Finlands självständighets kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR r>i>3
som gjort de svenska judarna till en lika integrerande del av den
svenska samhällskroppen som deras landsmän av inhemsk eller annan
ullan d s k lia r st a m ning,
Sa betydelsefullt delta än från alla synpunkter är, kan del dock
aldrig utgöra problemets hela innebörd. Judarna äro i alla
västeuropeiska länder och främst i de skandinaviska alltför fåtaliga atl kunna
utgöra något tillskott av nämnvärd vikt enbart genom numerisk styrka.
Skota judarna betyda nagol posilivl för de samhällen, varmed de
oupplöslig! förenats, måste det vara genom alt tillföra dessa samhällen något
av värde som ej eller ej lillräckligt starkt företrädes av den övriga
befolkningen. Den judiska egenarten far därför ej utrotas som ett
förtjänt offer pä del levande fäderneslandets altare utan utgör tvärtom
en tillgäng, som bör ställas i detta fäderneslands tjänst. Och även
härvid har den nu ifrågavarande lilla föreningen fyllt en uppgift genom
riktningen av det understöd den utdelat. Ty känslan och vördnaden
för de intellektuella värdena, del osjälviska uppgåendet i rent andliga
uppgifter, måste anses som ett urgammalt judiskt kulturarv. Del har
haft en i förhallande till folkets litenhet och betryck ganska sällsynt rad
representanter genom alla århundraden, vid sidan av de många av
motsatt typ. som företrätt ett utåtvänt och på stundens förvärv inrikta!
liv. men som dock trots detta sällan m ka t sin aktning åt tankearbetarna
och de inåtvända. Del saknas väl icke grund för förhoppningen, alt
detta slags insatser skola visa sig fa värde i vart lands kulturliv även
i framtiden.
I ett brevutdrag, i facsimile intaget i statsrådet
Edv. Hjclts fängslande och ytterst innehållsrika
memoarverk Från händelserika år.
Upplevelser och minnen från krigsåren och vistelsen i
Tyskland (Stockholm, P. A. Norstedt & Söner 1919), yttrar (juli 1919)
general Ludendorff: »Die Freiheit Finnlands wird vielleicht das Einzige
sein, das von meinen Täten iibrig bleiben wird». Det vore
orättvist att pressa Ludendorffs ord därhän, att de skulle innebära ett
monopolanspråk på äran av Finlands frigörelse; deras sanningskärna
är väl helt enkelt, att det tyska stödet fick ett avgörande inflytande
på den lyckliga utgången av kampen för Finlands frihets ernående
och befästande,1 för självständighetsförklaringen och för segern över
laglösheten, samt att det avgörande inflytandet vid tyska
myndigheters beslut att skänka detta stöd i båda fallen utövades av
general LudendorfT. Statsrådet Hjelts minnesanteckningar innehålla många
vittnesbörd om riktigheten åtminstone av den senare av dessa satser,
och han anser sig även, utan förringande av den vita härens insats,
kunna om Finlands frihet och självständighet för egen del uttala:
den hade vi aldrig vunnit utan Tysklands understöd och hjälp.»
Förberedelserna till självständighetskampen började i Finland som
bekant redan hösten 1914 med jägarrörelsen, ungdomens plan att i
Tyskland få utbildad en finländsk truppstyrka för användning vid
eo kommande frigörelseaktion. Hjelt omtalar, huru han sedan februari
Tysklands stöd ät
Finlands
självständighetskamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
