Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 13. 12. 1919 - Litteraturkritik och bokförlagsreklam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 DAGENS FRÅGOR
Litteraturen har blivit en industri — det låter hårt, men något
annat uttryck finnes icke. Liksom andra industrier har den klint
nödvändigheten av att konstituera sig som bolag ’— ett bolag, där
författarna representera uppfinningen, förläggaren exploateringen och
pressen reklamen. Företaget drives efter de modernaste principer, och le
skilda grupperna av intressenter komma var på sitt håll i åtnjutande
av skälig utdelning.
Härom är från affärssynpunkt ingenting att säga. Men det finns
i detta sammanhang andra synpunkter äii de rent merkantila. Det vore
felaktigt att säga, att dessa åsidosättas av vederbörande; de behjärta s
tvärtom på det varmaste, de knäsättas som skötebarn, och föras till
torgs med pukor och trumpeter. Vi stå här vid frågans kärnpunkt.
Litteraturen har blivit en industri — men en industri, som inte vill
vidkännas namnet, som ger sig ut för att tjäna högre syften och som
gör anspråk på uppmärksamhet för sina marknadsartiklar i den stora
konstens och den nationella kulturens namn. Det är denna
värdeförfalskning, som är farlig och upplösande; det är dess ruttna frukter, som
dagligen bjudas oss i spalterna; det är mot den, som det kräves en
hårdhänt och målmedveten reaktion -—- och en reaktion fortast mc") j lig4..
Det vore väl ändå underligt, om det inte skulle gå att inom skilda läger
samla tillräckligt starka krafter för att stävja den smittospridning, son
den nuvarande beblandelsen mellan ande och geschäft för med sig.
En industri skall behandlas som en industri. Har man hört tal-t^
om att en körsnär eller en korsettfabrikör ringer upp en
tidningsredaktion och förebrår vederbörande för att de inte rekommenderat hans
fabrikat till det bästa, och till yttermera visso med förklaring att han
kommer alt indraga sin annonsering, därest ej det önskade
omnämnandet snart blir synligt? Och dock är det en betydligt hederliga re
hantering att förfärdiga korsetter i verkligheten än i litteraturen, och
säkerligen fordras det föga mindre konstskicklighet att bereda ett rävskinn
än.att laga till en säljbar vildmarksskildring. Men nej, det som står
på tryck är litteratur och skall recenseras.
Ty så som det nu är, tillmötesgå tidningarna beredvilligt förläggarnas
krav. Varför? frågar man sig. Har inte pressen sin fullkomliga frihet;
Tillmötesgåendet har två orsaker. Den ena är den ovan antydda,
bokförlagsannonserna, som representera en viktig inkomsttitel i
IH-iiingarnas budget för sista kvartalet. Den andra är det utbredda kåsör
väldet inom publicistiken. Och dessvärre stå dessa båda företeelser i
intim relation till varandra.
Det skådespel, som under årets slutmånader uppföres i tidningarna
under rubriken Bokfloden, liknar en teaterföreställning, som från första
akten till den sista präglas av en fruktansvärd oro för att man inte
skall hinna bli färdig till supédags, det vill säga lutfisken och gröten.
Det galler att på några korta veckor före jul få allt recenserat: go!t
och väl tre fjärdedelar av det som utkommit under året. Ve den som
försöker göra några strykningar i pjäsen: rubb och stubb skall med
från amsagorna till hovnarrarnas funder! Det säger sig självt, att
del-under sådana omständigheter skall till extra ordinära åtgärder — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
