Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 13. 12. 1919 - Våra partier - »Växelkursernas gåta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r>5f DAGENS FRÅGOR
om också tonen mellan 1. d. partivänner blivit så bitter den gärna kan
vara. Så länge bolsjevikiska dubröder sitta vid vänsterpartiets ratt.
kommer icke någon återförening mellan deras och hr Brantings skaror
till stånd. Men man kan utgå från, att tanken på en sådan
återförening ej är död. Huvudparten av vänstersocialisterna ute i orterna
har vid flera tillfällen ej visat sig sinnad att svärja efter hr Z.
Höglunds edsformulär. I dessa stycken råder dock inom hans, Fredrik
Ströms. Ivar Vennerströms och Fabian Månssons sammanslutning
mycken både intellektuell och moralisk oklarhet. Förenas en gång svensk
vänstersocialism och svensk högersocialism, t. ex. i det gemensamma
lecknet av hävdvunnen beundran för de tyska oavhängiga, är givetvis
betingelsen den, att klarheten blir åtminstone något större. Sker delta
— på hr Höglunds och andras bekostnad — utebli förvisso ej stora
verkningar för svensk politik över huvud, men det kan lätt hända,
att hr Branting eller hans arvtagare då komma att spola, en mindre roll
än de nu göra.
Sällan har detta, från en uppsats av professor
Wicksell (i Ekonomisk Tidskrift) lånade uttryck varit mer
träffande än för närvarande. Växelkurserna lia alltid ansetts som eit
svårt kapitel, men nu befinna de sig i ett läge, som icke blott ligger långt
utanför räckvidden av de praktiska affärsmännens erfarenhet och insikt
utan även i mångt och mycket trotsar teoretikernas förklaringsförsök.
Ännu för två år sedan erbjöd deras beskaffenhet jämförelsevis få dunkla
punkter och inan kunde då ännu med sanning säga. att världskrigets
enastående ekonomiska omvälvning knappast visat behov av revision pä
någon punkt av nationalekonomiens läror, vilkas hållfasthet alltså bestått
eit ovanligt hart prov. Numera utgöra emellertid växelkurserna i vissa
hänseenden ett undantag härifrån; men så mycket tacksammare böra
vetenskapsmännen vara för de nya erfarenheter som det beskärts dem att
tillgodogöra sig. Sjijlva huvudlinjerna äro dock fortfarande ej dunklare
fin att de kunna framställas i tämligen enkla ord.
Som utgångspunkt, för en tolkning av läget kan man knappast med
lördel ta något annat än det faktum, att en växel på eit land. uttryckt
i dess valuta, utgör en fordran pä varor eller andra föremål i detta länet.
Den grundläggande faktorn i växelkursen, d. v. s. växelns pris, måste
därför vara vad man i det ifrågavarande landet kan få för den
penningsumma växeln representerar. Talet om »handelsbalansen», »tillgång
och efterfrågan på växlar,» »förtroendet till landets kredit» och vad det
allt heter, är alltid och under alla förhållanden vidskepelse, om det göres
gällande som alternativ till den först anförda faktorn. Detta hindrar ej
att alla de senast nämnda momenten kunna få en modifierande inverkan
på själva grundföreteelsen, men upphäva den kunna de icke. Kan man
omedelbart få varor från Tyskland för en växel på Tyskland, så är
förtroendet till den tyska krediten uppenbarligen en alldeles likgiltig sak
tör växelns innehavare eller köpare; och tydligen kan det vidare finnas
hur stor tillgång på tyska växlar som helst i Sverige, utan att delta
»Växelkursernas
gåta. >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
