Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den svenska järnhanteringens uppkomst och utveckling. Av Gunnar Wallquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att här närmare ingå på några riktlinjer för den svenska
bergshanteringens utveckling skulle bli ett helt litet kapitel för sig,
vilket det redan i allt för stort anspråk tagna utrymmet i denna
tidskrift ej skulle tillåta. Den mening, som nu allt mer och mer
gör sig gällande, är emellertid, att vi till en viss grad skola
exportera våra sämre, fosforrika malmer och därigenom skaffa oss
ett rörligt kapital. Med hjälp av detta kapital och våra »vita
kol» skola vi samtidigt i så stor utsträckning som möjligt
tillvarataga våra utmärkta kvalitetsmalmer. Med dessa malmer,
träkol och elektrisk energi såsom utgångsmaterial böra vi för
export inrikta oss på kvalitetstillverkning och därvid driva metallens
förädling och manufakturering så långt som det
nationalekonomiskt sett är möjligt. Kunna vi dessutom med hjälp av en del
av våra sämre malmer och importerade stenkol göra oss
oberoende av den nu rätt stora importen av billigt utländskt järn
— framför allt skeppsplåt och byggnadsjärn — så kan den
svenska järnhanteringen såsom en av landets viktigaste näringar med
tillförsikt gå sin framtid till mötes.
 |
GAMMAL GASUGN VID GONÄS I DALARNA. Efter kolteckning av F. Boberg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
