Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Punkter och synpunkter rörande lantförsvaret under svaghetsperioden. Av S. Wijkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MO S. WIJKMAN
ett större antal. F. ö. finnes ju sådan skola redan vid vissa
specialvapen, enligt allmän mening till stor båtnad för dessa. Genom
att basera tillträdet till krigshögskolan i viss utsträckning på
vitsord från truppslagsskolorna, skulle det ur mer än en synpunkt
olägliga systemet med inträdesprövningar till stor del kunna
undgås.
De tekniska kurserna ha, åtminstone för infanteriets del, tänkts
såsom direkt fortsättning på skjutskolan, med i huvudsak samma
befäl. Vinterkurser för befäl bli nödvändiga, då
vinterrekrytut-bildningen för de värnpliktiga med anledning av den korta
sammanlagda utbildningstiden måste slopas.
Underbefälsfrågan blir alltmer brännande för varje år som går.
Den hör emellertid liksom officersfrågan intimt samman med
arbetet på att sätta försvaret i dess helhet på fötter och därför
hava också alla välmenta plåstermetoder regelbundet lett till en
tillfällig ljusning med ett därpå följande sjufalt värre.
Civilanställningen spelar icke den framstående roll i underbefaisfrågan, som
kommittéer etc. tillmäta den, ty den f urir, åt vilken kan lämnas gott
vitsord, behöver sannerligen icke hjälpas till civil plats. Han
får den ändå. Likaså är det osunt med den .serie av premier, som
införts för anställning, avsked efter vissa år m. m. och isom lett
till organiserat gulaschen med fore detta, mer eller mindre
kristidsmässiga furirer. Systemet borde medgiva uppfostran av
furi-rer, icke handel med dem. För närvarande föreligger isom bekant
ingen egentlig brist på furirer, men väl på goda sådana och
framför allt på ämnen till sådana.
Men de få volontärer, som anmält sig, hur ha icke deras, som
man får antaga, ljusa förhoppningar om livet i kronans röck
blivit gäckade. Hur ha de ej fått gå dessa stackare, en här och en
där på kompanierna, illa klädda, instuckna ibland och med
samma tjänst som den flera år äldre beväringen, under ständiga
påtryckningar och missfirmelser från de antimilitaristiskt sinnade
bland denna, och detta utan att ens kunna dela bördan med
jämnåriga. Har man icke förstått, att pojkar trivas i skock, och att
det är kamratskapets uppgift i ungdomsåren att breda ett
skimmer även över svårigheterna. En volontär, som icke passar, skall
skickas hem igen, det skadar icke rekryteringen utan tvärtom,
men de som få gå kvar, skola vara belåtna, trivas och draga dit
flera. En enda med fog missnöjd fördärvar rekryteringen i hela
sin hemtrakt. Och kan icke knektalivet ordnas så, att det till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
