Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kyrkan och det andliga nutidsläget. Av Einar Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN OCH DET ANDLIGA NUTIDSLÄGET 499
anstalt eller något slags allmän kulturinstitution, med mer eller
mindre vag religiös färg och med uppgift att påpassligt följa med
vid lösningen av alla tidens frågor, att ute i bygderna, där kulturens
högre lysande bärare äro mera tunnsådda, representera alla tidens
kultursträvanden, att där, för att åter citera dir. Yngström (sid.
19), »verka för naturens och hembygdens skydd och vård och
hemmens pånyttfödelse, för folkhygien och kroppskultur», samt
med yttersta syftemål att åt den moderna kulturen överhuvud
giva den religiösa sanktion, den behöver, för att ej anfäktas av
tvivel på, att det dock trots allt går framåt och att kulturen
ju ändå har en »mening». Här är det avgrunden öppnar sig
inför kyrkans fötter. Här är det den, och med den alla, som
i någon mån representera den, har att stå sitt stora prov, om
den skall hava mod att vara otidsenlig — för att kunna vara
rätt tidsenlig.
Naturligtvis menar jag icke att kyrkan skulle ha rätt att slå
dövörat till för de hänvändelser, som, ofta med stor uppriktighet
l tonen, riktas till den från de »kulturella». All politik måste
här hållas fjärran, men kyrkans religiösa plikt kräver av den att
också här visa sig villig och snabb, vida snabbare och
uppfinningsrikare än hittills, att tjäna. Men vartill tjänar det överhuvud,
att de »kulturella» och kyrkan mötas, om de förra tala kultur
•och kyrkan — också talar kultur. Ha de kulturella något
verkligt ärende till kyrkan, så är det också helt visst inte detta de
lios henne söka. Och i varje fall måste kyrkan säga tydligt ifrån,
att den blott har religion — och därmed kultur — att giva dem.
Men skall detta verkligen bliva klart, då är det sannerligen ej
nog med ett och annat ord i denna riktning, det måste framgå
av hela hållningen, handlingssättet och tonen. Och därtill höra
mångahanda ting. Till en början att kyrkan i ord och
gärning visar, att, hur ivrig den än är att söka tränga djupare in i
evangeliet och speja efter nya förbindelselinjer mellan det och
människosjälarna, fast den väl vet att detta också innebär plikten
till en oavlåtlig revision av dess lärosätt, den dock ej är i tillfälle
att ändra en enda bokstav i sin förkunnelse därför, att vissa sidor
därav ej tilltala »nutidsmänniskan». Vidare att kyrkan på
samma sätt gör det klart, att djupet av dess intresse för en människa
uteslutande är beroende av djupet av hennes själavånda och rent
religiösa behov och alls icke av några slags kulturella meriter.
Äntligen — för att blott nämna ännu ett — att den visar, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
