- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
453

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Kampen för ”liv och frihet” inom Englands kyrka. Av Yngve Brilioth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMPEN FÖR »LIV OCH FRIHET» INOM ENGLANDS KYRKA 453

hör något religiöst samfund, som ej är i komm union med
Englands kyrka. För valbarhet till samtliga korporationer kräves
dock alltjämt att vara aktiv kommtmikant.

I förbigående må det anmärkas, alt detta utkast till
kyrkoförfattning givetvis erbjuder åtskilligt av intresse från svensk
synpunkt. Ökade möjligheter för lekmännen att aktivt d el la ga i
kyrkans liv hör ju till de reibrmkrav, som även inom den svenska
kyrkan äro aktuella, om ock ej i fullt samma mån som i
England, då vår kyrkoförfattning även i sin nuvarande form ger
rum för lekmännens medverkan såväl igenom deras lokala
representationer, kyrkostämma och kyrkoråd, som genom deras
deltagande i den centrala kyrkoförsamlingen, kyrkomötet. Men
detla är dock blott eit rudiment till en verkligt representativ
kyrkoförfattning. Vi sakna framför allt ett mellanled mellan
den lägsta och den högsta instansen, ett organ för
lekmanna-elemenlels medverkan i stiftsstyrelsen och ett uttryck för den
provinsiella samhörigheten i andliga ting. Endast orn
stiftsrepresentationer skapades på grundvalen av de förefintliga
församlingsmyndigheterna, skulle ett organiskt samband kunna vinnas
mellan dessa och kyrkomötet, som nu i så hög grad saknar
kontakt med kyrkofolkets massa, under den självfallna förutsättningen
att dessa stiftsförsamlingar bleve valkorporationer till
kyrkomötet. För en dylik författningsutveckling erbjuder det engelska
förslaget en i hög grad intresseväckande förebild.

Att skissera eit representationssystem för deri engelska kyrkan
var emellertid endast en förberedelse för den egentliga och
svåraste uppgiften: att åt kyrkans representation vinna
konstitutionellt erkännande och laglig befogenhet. Att på densamma helt
enkelt överflytta parlamentets lagstiftningsrätt kunde endast vara
möjligt under förutsättning av skilsmässa mellan stat och kyrka
(diseslablishment). Det gällde att finna en formel, som
garanterade parlamentets inflytande, utan att som hittills riskera att
flertalet kyrkliga reformförslag dränktes i floden av ärenden på
underhusets bord. Man har även här följt den ledning, som
givits av kommittén Ön Church and State. Det tillvägagångssätt
som de\\na föreslagit är i huvudsak detsamma som
föreskrives av det lagförslag som nu väntar på parlamentets avgörande.
Enligt detta skall konungen tillsätta en kommitté bestående av
25 medlemmar av Privy Council, och denna skall kallas »The
Ecclesiastical Commiltee of the Privy Council». Varje beslut av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free