Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 30. 9. 1919 - »Farliga fläckar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 DAGENS FRÅGOR
ter. Det stora problemet om det nya Rysslands förhållande till
randstaterna och ett självständigt Ukraina har därvid undantagits.
Fiendskapen mellan tyskar och polacker, grundad på Västpreussens och
Posens partiella avskiljande från Tyska riket, får ytterligare en eggelse
genom föreskriften om folkomröstning i södra Ostpreussen och övre
Schlesien (på kartan fläckarna A och B\ Tjechoslovakernas
aspirationer på Teschen (C) ha fått en knäck genom fredskonferensens
beslut att överlämna områdets öde åt en folkomröstning. Men den
tjechiska propagandan har alltför starkt framhäft
Teschen-kolgruvor-nas oumbärlighet för landets behov av bränsle för att låta sig
nöja med ett eventuellt utslag till Polens förmån. I östra Galizien
D) har pågått krig mellan polacker och ukrainare, vilka på
etnografiska grunder resa samma anspråk. Polackerna eftersträva en
gemensam gräns med Rumänien, som genom utvidgning med Rukovina
och en stor del av ungerska Banatet hoppas kunna rycka Polen ett
gott stycke tillmötes. Några säkra löften härom har Rumänien
ännu icke fått. Vill man ej alldeles stöta bort ungrarna, får man
icke ge rumänerna för mycket, men å andra sidan måste Rumänien
hållas vid gott lynne, så att det icke åter orienterar sig åt Tyskland
till. På sin norra gräns gör Rumänien anspråk på det hårt
omstridda Bessarabien (F), som det håller besatt och icke vill släppa,
trots farorna för den skarpaste konflikt med nyvaknande rysk
nationalism. Dess södra granne, Bulgarien, anses för närvarande så pass
ofarlig, att makterna i Paris vågat låta Rumänien behålla det under
kriget av centralmakterna erövrade Dobrudsja (G). Om det ännu för
några år sedan livskraftiga Bulgarien skall med jämnmod finna sig
i att till förmån för Grekland avstå från sitt ny förvärvade tillträde
till Egeiska havet är väl tvivelaktigt, och det finner sannolikt en klen
tröst för uppgivandet av Tracien (/) i löftet om en under nationernas
förbunds skydd stående hamn vid Egeiska havet. I Nordepirus (J)
kämpar en grekisk befolkning för att undgå underkastelse under
albanskt herravälde. Italienarnes pretentioner på vissa områden på
Dalmatiens kust (K och L) bestridas av sydslaverna. Här stå
konferensens män inför en av sina svåraste uppgifter, vars lösning också
hittills oupphörligt uppskjutits. Det mellan de allierade ingångna
fördraget i London 1915. som betecknade Italiens definitiva
övergång till Tysklands fiender, innehöll utförliga bestämmelser om
fördelningen av Adriatiska havets östra kustländer mellan sydslaver
och italienare, men Italien vill numera icke på alla punkter
tillerkänna det vitsord. Framför alt gäller detta Fiume, som 1915 på
ryskt initiativ lovades kroaterna. Skalden d’Annunzios romantiska
Garibaldi-kupp utgör ett tydligt uttryck för intensiteten i italiensk
folkstämning på denna punkt men kan icke förjaga det faktum,
att den nya sydslaviska staten i Fiume skulle få en förträfflig
utfartsort. Hur än de allierades beslut här kommer att utfalla,
betyder det stora obehagligheter för dem i framtiden. Sydslavernas
anspråk på en del av Banatet (H) komplicerar problemet om det
blivande Ungerns gränser, redan förut svårlöst genom Rumäniens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
