Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nya bidrag till krigsutbrottets förhistoria. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 VERNER SÖDERBERG
Rörande den tyska mobiliseringen medger Oman (sid. 96), att
»Tyskland utan tvivel hade giltiga skäl att mobilisera, när
Ryssland gjort det», och han erkänner även, att det tyska beslutet orn
proklamerande av »krigsfaretillstånd» fattades efter den allmännna
ryska mobiliseringen (han tror dock, bevisligen felaktigt, att det
skedde utan säker kännedom om denna). Han söker
emellertid göra gällande, att kriget därmed ej ännu var oundvikligt,
utan att det framkallades av Tyskland till följd av »det
underordnande av alla andra politiska syften under önskan att begagna
en strategisk fördel, vilket är det sanna kännemärket på en
militaristisk stat». Detta skulle ha skett vid en tidpunkt, då Ryssland
— som han ej tyckes räkna till de »militaristiska» staterna — visade
sig »ivrigt» (eager) att fortsätta underhandlingarna och uppriktigt
»pressade på antagandet av de brittiska medlingsförslagen». Här
är man framme vid den i regel all ytterligare diskussion avvisande
konflikten mellan de båda trossatserna, de allierades, att Tyskland
den 31 juli avbröt en lovande förhandling Wien-Petersburg genom
ett bryskt ultimatum till Ryssland, och den tyska, att den
allmänna ryska mobiliseringen, offentligen tillkännagiven samma
morgon, med ett slag gjorde kriget oundvikligt och utplånade
de fredsutsikter Wienregeringens omsider frampressade
förhandlingsvillighet erbjöd. Ingendera tesen duger som uttömmande
ansvarighetsformel, men nog förefaller för den utomstående
neutrala iakttagaren det senare alternativet ligga sanningen
närmast.
Till de sparsamma nya inläggen från ententehåll hör slutligen
Ansvarighetskommissionens betänkande till Pariskonferensen.,
avgivet den 29 mars 1919 och redigerat av belgaren
Rolin-Jacque-myns, engelsmannen sir Ernest Pollock och italienaren d’Amelio
med biträde av fransmannen A. de Lapradelle. Dess slutsats
rörande krigsutbrottet lyder:
Kriget har varit på förhand medvetet tillämnat (préméditée) av
centralmakterna och av deras allierade Turkiet och Bulgarien samt är resultatet av
handlingar, med berått mod begångna i avsikt att göra det oundvikligt.
Tyskland, i samförstånd med Österrike-Ungern, har med berått mod
arbetat på att få ententemakternas talrika försonliga förslag att stranda och att
tillintetgöra deras upprepade ansträngningar att undvika kriget.
Man må betänka,att dessa satser äro det teoretiska underlaget för
fredstraktatens bestämmelser om centralmakternas
krigsskadeståndsskyldighet och att de enligt Lapradelles egen försäkran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
