Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Sveriges självförsörjning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES SJÄLVFÖRSÖRJNING 303
av den faktiska konsumtionens kalorivärde och ej stort mer än
10 % av dess äggvitemängd beroende av import. Eftersom
konsumtionen översteg det fysiologiska behovet med omkring
hälften, skulle dessa siffror alltså tyda på att det rena
näringsbehovet rikligen vore tillgodosett även vid full avspärrning.
Men hela detta resultat beror på att man ej gripit tillbaka på
den animaliska näringens förutsättningar, alltså på
fodermedlens härstamning, delvis också på att ej heller tillgången av
gödselmedel ingår i kalkylen. Var och en vet ju emellertid, i vilken
grad det europeiska jordbruket byggts på importerat kraftfoder och
importerad konstgödsel, och i verkligheten är uppenbarligen hela
den livsmedelsmängd beroende av import som har denna tillförsel
till förutsättning. Så parodoxalt det låter, kan man därför ej annat
än genom en rent teoretisk konstruktion fastställa, i vilken
utsträckning vår livsmedelstillgång har importen till förutsättning.
Ty för att besvara frågan måste man först veta — för att nu
blott hålla sig till fodermedlen — vilka djur det är som
utfod-rats med det importerade kraftfodret, eftersom verkan på
livsmedelstillgången för människorna i hög grad påverkas av om
det gäller t. ex. hästar eller kor eller svin. Men vidare är det
ej mycket intresse med en undersökning, som går ut på att
visa enbart vilka djur som skulle bli utan foder genom
utebliven import. Ty importens försvinnande skapar en helt ny
situation, som tvingar till en undersökning, om ej livsmedelstillgången
skulle ställa sig långt förmånligare, ifall man kunde överflytta
den knappare fodermängden på enbart en del av
kreatursstocken samt nedslakta en del och sätta ännu en del på
förknappning. Detta är särskilt fallet med den från livsmedelssynpunkt
viktigaste bland alla djurgrupper, nämligen korna, ty av
kofodret åtgår alltid en bestämd kvantitet till djurets eget underhåll,
innan någon mjölk produceras. Fördelar man då
fodermängden på för många kor, kunna de visserligen förbli vid liv men
ge då mindre mjölk sammanlagt än ett färre antal kunde göra
med hjälp av samma fodermängd.
Man kommer alltså till det resultatet, att frågan om
importens betydelse för vår livsmedelstillgång ej kan besvaras, förrän
man gjort ett tankeexperiment, hur de inhemska tillgångarna
skola fördelas i syfte att ge det från olika synpunkter bästa
resultatet. Krigsberedskapskommissionen har gjort ej mindre
än två sådana tankeexperiment.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
