Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 30. 6. 1919 - Studentkrian inför Kungl. Maj:t - England och Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 DAGENS FRÅGOR
knappast någonsin har väl den principiella felorganisationen så kort
och skarpt belysts som i detta fall, när — statsrådet läste och
godkände studentkrian.
i»
Under världskrigets första tid var det som man torde
erinra sig ett av de flitigast använda medlen i den tyska
politiska agitationen att framställa hela det brittiska imperiet såsom
stående på branten av sin undergång, närmast med anledning av
väntade upprorsrörelser i kolonierna, främst Indien och Egypten. Ännu lär
man väl minnas hurusom en tysk diplomat i särdeles framskjuten
ställning uppvaktade våra tidningar med meddelanden i denna riktning
som onekligen skulle ha varit ytterst uppseendeväckande, blott de varit
sanna. Det visade sig emellertid ganska snart, att kvadrerna i det
brittiska riksbygget voro fastare sammanfogade än vad man anat i Berlin;
bortsett från enstaka — i vissa fall för övrigt ganska allvarsamma —
oroligheter har Englands hela kolonialvälde hela kriget igenom stått
vid moderlandets sida och lättat dess bördor så långt möjligt varit.
Ej utan berättigad stolthet ha Englands kolonialpolitici kunnat peka på
detta förhållande som ett ovederläggligt bevis på att England verkligen
förtjänar den ställning det intager i världen; uppdraget att bära »the
white man’s burden» kan, så resonera engelsmännen ej alldeles utan fog.
icke läggas i bättre händer än Englands.
Så mycket mera överraskande har det verkat, då nu, efter krigets
avslutande, en ytterst allvarlig rörelse, nära nog att beteckna som ett
fullständigt organiserat uppror, utbrutit i Egypten och förorsakat de
därvarande engelska myndigheterna de svåraste bekymmer. Pressen har
vid skilda tillfällen lämnat meddelanden om rörelsens uppkomst och
utbredning; men det märks på meddelandenas formulering att, om också
den under kriget obarmhärtigt regerande censuren avskaffats, så lever
i alla fall en del av dess tradition kvar, ty vad man fått veta har
varit hållet i ytterst svävande ordalag och ingalunda ägnat att sprida
full klarhet över vad som passerat. En artikel, betitlad The problem
of E g y p t, av den engelske politikern och parlamentsledamoten John
M. Robertson i majhäftet av Gontemporary Review ger oss emellertid
möjlighet att något bättre bedöma den faktiska situationen.
Man har i England gjort sig mycken möda att utröna den egentliga
orsaken till oroligheterna i Egypten och därvid med förkärlek tillgripit
den teorien att den från engelskt håll livligt omhuldade planen på
upprättande av ett självständigt judiskt rike i Palestina retat
mohamme-danerna i Egypten och bringat dem att revoltera i avsikt att rubba i
första hand det engelska väldet och därmed också sekundärt den
tilltänkta judiska staten. Likaledes har det framhållits, att närvaron av
en stor mängd armeniska flyktingar i Egypten kunnat tänkas bidraga
till att uppegga mohammedanernas religiösa fanatism. Men om dessa
orsaker också spelat en viss roll, så äro de dock icke på långt när
tillräckliga för att förklara revoltrörelsen i dess helhet. Anledningen ligger
tvivelsutan på närmare hålL Robertson citerar en inlaga av en engelsk
dam, som under krigsåren vistats i Egypten och haft tillfälle att på
England och
Egypten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
