Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Panamerika. Av Ivar Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PANAMERIKA 255
politiska frihetskampen, uppväga den frändskap i ras och språk,
som förenar de romanska folken på ömse sidor Atlanten.
Att trots allt detta Förenta Staterna nu göra sig allt mer och
mer gällande ekonomiskt i Sydamerika, i vilket avseende de
ända till på sistone ingalunda intagit den plats, som skulle
motsvara deras resurser, är ju i och för sig ej underligt. Men
det vill synas, som om nordamerikansk företagsamhet just för
närvarande är i färd med att bereda sig rum där med en ha-
stighet, som ej enbart kan förklaras av en strävan att taga ska-
dan igen efter den forna relativa overksamheten. Detta första
skede, som vi nu bevittna av den nordamerikanska fram-
marschen, är kanske skenbart ej alltför omvälvande, men det be-
tyder av alla tecken att döma blott ingressen till en nytingens
ordning, vilken många europeiska länder måste se med blan-
dade känslor. Ty för det Europa, som saknar kolonier, är
Sydamerika närmast till hands liggande för det utbyte med de
varmare zonerna som ingen stat under normala förhållanden
kan avstå från. Naturligtvis är det ej fråga om blotta möjlig-
heterna att erhålla för det modärna livets uppehälle nödvän-
diga produkter, ty sådana komma att finnas, vem som än be-
härskar marknaden; utan frågan är, om Förenta Staterna i fram-
tiden skola där få sådan betydelse, att andra, ej minst de mycket
omtalade små nationerna, skola tvingas att avstå från pla-
ner på självständig företagsamhet och att i en eller annan in-
direkt form betala den makthavande sin tribut. Kanske kunna
ur denna synpunkt följande sidor lämna något av intresse för
dem, som ej haft orsak att mera ingående ta del av de sista
årens rätt rikhaltiga litteratur i hithörande frågor.
Den roll som Sydamerika och dess folk med visshet kunna
väntas spela i framtiden är också av den betydelse att vad som
där försiggår i dessa kritiska tider borde kunna tilltvinga sig en
allvarligare uppmärksamhet än de flesta besvära sig med. Det
är visserligen sant, att kulturellt har Sydamerikas folk icke
lämnat några så djupa spår efter sig i världshistorien. Men
när det är fråga om så unga länder, vilka haft att genomgå
kolonisationstiden och frigörelsekampen och den därpå föl-
jande ekonomiska Sturm- und Drangperioden, sedan Europa
redan länge haft sina områden i stort sett definitivt utskiftade
på de skilda nationaliterna, så vore det väl mycket begärt, att
de skulle kunna tävla i kulturella finesser. Att för den skull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
