Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 10. 3. 1919 - Fri samfärdsel eller våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1*8 DAGENS FRÅGOR
Också från England märker man, ehuru efter allt att döma i
svagare grad, samma oförmåga att koppla av känslor, som haft sin
betydelse under kriget men nu förlorat den.
Likväl är det till England som företrädesvis förhoppningarna om
människovärdiga internationella förhållanden efter det nuvarande
kaos riktas, orn också den rivalitet, som synes vara under uppsegling
mellan världens nuvarande envåldshärskare, vid själva genombrottet
kan skjuta Förenta staterna i förgrunden. Men i längden äro nog
Förenta staterna liksom tsaren i ett ryskt talesätt för långt borta att
i längden betyda mycket. Det är ej tron på någon inneboende
engelsk ädelhet, som därvid förefaller kunna väcka förhoppningar, utan
dels påtagliga yttre förhållanden, dels traditioner som blivit
engelsmännen till en andra natur.
Trots allt har England att i längden söka sin styrka och sitt stöd
i en fri världssamfärdsel, helt enkelt emedan det ej kan existera utan
världshandel. Detta betyder ej, såsorn väl detta krig visat, att
Englands ställning skulle vara osäkrare eller snarare dömd till undergång
än någon annan stormakts; om något nummer efter delta borde vara
utspelt är det de kända »geopolitiska» profetior, som nu i ett par
årtionden »vetenskapligt» bevisat Englands undergång och Tysklands
supremati. Men vad det nyss sagda betyder är, att ett folk, som för
själva sin existens beror av handeln, måste ha det starkaste intresse
i att hålla uppe handelns enklaste förutsättningar. Det går ej att i
fredstid tillåla handel för egen räkning och hindra den för andra;
hela den osäkerhet, som därigenom skapas, lägger sin förlamande
hand över det hela och försvårar i hög grad tillförseln även för det
land, i vars intressen ordningen från början skapats. Delta i fredslid.
Vad tanken på kriget angår, är det, i denna slund kanske ännu mer
än förul, den härskande uppfattningen i England, att allt hänger på
en tillräckligt stark Holla. Men man kan svårligen tilllro de ledande
i England alt förenkla världspolitikens problem till den grad. Tvång
och förtryck väcka och underhålla eit osläckligt hat, som förr eller
senare skapar flotlor över eller under havet eller i luften, vilka bli
de engelska övermäktiga; tunnlar under vallnet och många andra
tekniska omvälvningar göra, att det rent geografiskt sjömilitära
skyddet aldrig kan skapa full trygghet. För England kanske mer än för
något annat land gäller det därför att skapa ett tillstånd av lugn i
världen, som utgör dess starkaste skydd. Det är svårt att tro annat
än att engelska stalsmän, om de eljest äro vad de förr varit, skola
inse detta. Åtminstone insågo de det efter Napoleonskrigen, då
Englands hand under själva kriget ej vilat mindre tung över fiender och
neutrala än fallet varit denna gång.
Som ytterligare stöd härför borde man kunna påräkna det
engelska karaktärsdrag som beslår i att ej bråka i onödan och som torde
vara en huvudorsak till engelsmännens stora framgångar i
kolonisation. De vilja hålla på med sitt eget och så litet som möjligt
lägga sig ombord med andra folks problem. I betraktande härav
-och särskilt vid en jämförelse med Englands likgillighet för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
