Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Arméns befordringsfråga. Af Olof von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMÉNS BEFORDRINGSFRÅGA 501
unga år, hafva afgjordt de största utsikterna att nå arméns
högsta ställningar.
I förtur befordras de som vid truppförbanden visat sig
särdeles framstående, men därjämte så godt som alla
generalstabs-officerare. Om man vid infanteriet kan räkna med att
majorsgraden i vanlig tur nås efter 24 tjänsteår, brukar den för en
truppofficer i förtur kunna vinnas vid 22 års tjänst som officer.
Generalstabsofficerarna åter få denna grad efter 20 års
officerstjänst. Det mest anmärkningsvärda härvid är dock, att intet
urval förekommer, utan att praktiskt taget alla blifva befordrade
på kortaste tid och att jämväl öfverstegraden lika undantagslöst
nås i förtur efter cirka 26 år. Härigenom komma dessa
officerare att ur karriärsyiipunkt blifva en afskild grupp för sig.
Det kan då också vara skäl att närmare granska hur denna
kår rekryteras. I stort sedt (till major i staben kan dock nämnas
officer som genomgått militär högskola) sker detta bland
aspi-ranterna till generalstaben, hvilka hufvudsakligen utgöras af
dem, som afslutat krigshögskolan med de bästa betygen. Efter
2x/2 års proftjänstgöring som aspirant jämte vissa obligatoriska
kommenderingar, hvaribland ett års trupptjänst, utnämnes den
unge generalstabsofficeren.
Följden häraf är, att vid trettioårsåldern officerarna ur
be-fordringssynpunkt äro delade i två kategorier; de som tillhöra
den ena äro så godt som samtliga — med en konsekvens som
påminner om Calvins återlösningsteori — predestinerade att vid unga
år blifva regementschefer, under det att de öfrigas
befordrings-utsikter i hög grad äro beroende på konjunkturerna. Om man
fasthåller vid tanken, att det dock gäller att få fram de bästa
chefsämnena, förefaller det något oegentligt att låta detta det
mest afgörande urvalet äga rum vid en så tidig ålder och
hufvudsakligen efter krigshögskolebetyg eller andra rent
intellektuella prestationer. Skolprof äro dock ett mycket
mekaniskt sätt att pröfva begåfningen och minst sagdt synnerligen
otillförlitligt, om det gäller att pröfva karaktärer. Därmed är
gifvetvis ej sagt, att generalstaben vid sin rekrytering icke
måste taga den största hänsyn till intellektuell kapacitet, men
väl att den tidiga gallring, som äger rum vid det första
intagandet i generalstaben, ej bör vara lifsafgörande för befordran.
Därjämte torde ej med fog kunna bestridas, att äfven
generalstaben genom detta system frånsäger sig möjligheten att erhålla
34. Svensk Tidskrift 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
