Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 25. 6. 1918 - Våra diplomatiska »segrar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 39?»
are, än om längre engagementer i denna gjorts åt någondera sidan.
Vi gå ganska raskt tillmötes den tidpunkt, då vår gällande tyska
handelstraktat definitivt löper ut; och detta är endast ett af
våra ekonomiska mellanhafvanden med Tyskland. Vid föregående
underhandlingar har vår makt öfver malmen veterligen varit den
€nda bytesfaktor af någon större betydenhet, hvarmed vi kunnat
tillpressa oss relativt förmånliga villkor från den mäktige grannen. Det
borde icke kunna tänkas, att ett trumfkort af den betydelsen skulle
ha bortspelats för en tillfällig uppgörelse, men saken är så allvarlig
och så vidtutseende, att här om någonsin lugnande upplysningar vore
på sin plats.
Till hvilket pris än den omtalade lejden kan ha köpts, innebär
den i och för sig en stor förödmjukelse. Kanske är det inte lönt
att orda därom nu, då man allmänt söker taga största möjliga
afstånd från häfdandet af Sveriges rätt att utan andras tillåtelse och
inspektion föra svenskt gods på svensk köl till svensk hamn. Men
ändå måste det intressera att veta, hvilken omfattning ett sådant
lejd-aftal har. Gäller det blott de fartyg, som från vissa utländska länder
skola föra bestämda varuslag och varukvantiteter hit? Eller är det
någon generell öfverenskommelse, som skänker vår södra granne en
liknande, men nu fullt erkänd inspektion öfver vår sjöfart och
tillförsel, som den västra stormakten tack vare sitt välde på hafven
lyckats tilltrotsa sig? I senare fallet skulle vi riskera, att för
Östersjötrafiken, och kanske rent af för samfärdseln mellan våra egna
hamnar, vara underkastade främmande granskning och lejdvillkor.
Den sistnämnda möjligheten är så orimlig, att den borde vara
utesluten; men uppgifter i pressen, att svenska fartygsbefälhafvare måst
finna sig i denna nationella förnedring, ha framkommit utan att ha
blifvit dementerade.
Skulle verkligen ett dylikt vidtgående lejdaftal finnas, då förefaller
det väl också otvifvelaktigt, att det till sist blir Tyskland, som drager
den största vinsten af Sveriges berömda engelska underhandlingar.
Att bortåt halfva vårt tonnage ställes till dess fienders disposition
är visserligen ett besvärligt faktum just nu, men har sin förmånliga
sida för den tid, som kommer efter kriget, då vårt beroende af
Tyskslands resurser sålunda skall ha gjorts större än någonsin. Har
då också malmen redan bortslumpats och prejudikat under kriget
äfven i andra afseenden skapats för vårt beroende, ha ganska
försvarliga grundstenar lagts till ett nytt Hansavälde i Norden.
Det vore nästan burleskt, om den politik, som inledts i syfte att
öppna vägar åt väster, lämnat oss så godt som fullständigt i den
södra grannens våld. Men det skulle ju endast utgöra en värdig
parallell till det tidigare resultatet af vår politik i Finland. Vi ha
ej blifvit vidare bortskämda i fråga om den rent tekniska kapaciteten
i ledningen af svensk utrikespolitik, men de diplomatiska »segrar»,
denna inhöstat sedan årsskiftet, gå dock utanpå hvad den svartaste
pessimism kunnat vänta. Det som gör situationen särskildt tröstlös,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
