Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Några drag ur den estländska själfständighetstankens utvecklingshistoria. Af Estonus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÅGRA DRAG UR DEN ESTLÄNDSKA
SJÄLFSTÄNDIGHETSTANKENS
UTVECKLINGSHISTORIA
Från synnerligen sakkunnigt estländskt håll har Svensk Tidskrift mottagit
följande intressanta redogörelse för Estlands själfständighetssträfvanden.
Den 15 (28) november förlidet år har den på slottet i Reval
församlade estniska landtdagen högtidligt förklarat, att den
vore innehafvare af högsta myndigheten i Estland och att dess
representanter blott i vissa frågor hade att rådföra sig med det
maximalistiska arbetar- och soldatrådet.
Därmed har för tillfället slutpunkten nåtts i en
utvecklingsprocess, som försiggått i all stillhet, i likhet med hvad fallet
varit hos så månget annat litet folk, hvilket nu, under de af
kriget skapade, säregna förhållandena, kraftigare än förr fordrar
beaktande.
Om vi vilja följa det estniska folkets
själfständighetssträfvanden i deras hufvuddrag, behöfva vi icke gå särdeles långt tillbaka.
Den estländska befolkningen hade under medeltiden och nya
tiden utgjort det öfvervägande jordbruksidkande landets undre
skikt, dess bondebefolkning. Denna har utan tvifvel haft mycket
att utstå och blifvit mycket försummad af dem, som efter bästa
förmåga sökt förlänga dess omyndighetstid. Detta ändrar
emellertid ingenting i det historiska faktum, att den fortfarit att vara
det undre skiktet, under det att det tyska elementet varit det
helt och hållet öfvervägande inom förvaltning och kyrka, vid
domstolarna och i skolorna.
Försöken att göra motstånd mot de inträngande tyskarna och
danskarna i början af det trettonde århundradet nedslogos,
likaså den estniska resningen af år 1343; vid det senare tillfället
hade esterna försäkrat sig om utländsk hjälp från fogden i
Viborg, en hjälp, som emellertid kom för sent och blef utan
resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0035.html
