Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kommer kriget att fortsättas? Af Sune Bergelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väster. Man torde böra betrakta de tyska operationerna i Östersjön
och på Rigafronten i denna belysning. Slutmålet för den
samvetsgrant och metodiskt arbetande tyska krigsledningens afsikter
är måhända, om så kräfves, rent af Ålands intagande och
behärskandet af Bottniska viken, hvarigenom Rysslands
förbindelser västerut inskränkas till via Arkangelsk — och Haparanda.
Måhända tillmätas berörda operationer härvid en för stark
betydelse. Förutom önskan att under vintern hällre ligga i Riga
än framför Riga — Hindenburgs önskemål redan 1915 på
senhösten — hafva operationerna troligen haft det rent militära
målet att afvända ryssarnas uppmärksamhet och draga deras
krafter från fronten söder om Pripjatj-träsken. Här kom
bakslaget vid förra offensiven mot Italien (1916). En skälig
uppdelning af arbetet mellan Österrike-Ungern och Tyskland
kräfver ju också, att dubbelmonarkien drager tyngsta lasset i
offensiven mot Italien, och härför har behöfts en säkerligen afsevärd
förtunning af fronten i Galizien och Volhynien.
När sålunda Ryssland t. v. kan lämnas ur räkningen, har
sträfvan blifvit att, med negligerande af motgångarna i
Mesopotamien och Palestina, samla alla disponibla krafter för att under
vinterns lopp om möjligt bringa Italien militärt helt ur spelet.
Till hvilken omfattning detta skall lyckas, är ju omöjligt att
nu förutsäga. Det sannolika blifver väl, att man i sinom tid
får räkna med en »västfront» i ställningskrigets tecken och
under dominerande fransk-engelsk ledning från Nordsjön till
Adriatiska hafvet med — åtminstone intill slutspurten — en
lucka för Schweiz. Om det gäller, att »rätt och sanning» skola
segra eller att det blifver »militärt oundgängligen nödvändigt,
d. v. s. ett lifsvillkor», torde nog knappast den garanterade
neutraliteten stå sig för Schweiz’ räkning. Det gäller därvid blott
för endera parten att afgöra, huruvida en schweizisk armé på
300,000 man är en quantité négligeable eller icke.
Enbart bedömande frågan ur militär synpunkt torde sålunda
kriget komma att fortsättas i första hand öfver nästa sommar
— med större hänsynslöshet än förut såväl mot motståndare som
mot neutrala. Huruvida de stridande folkens fredsönskningar
komma till så kraftiga uttryck, att ändring i ledningen däraf
framtvingas är en annan fråga, liksom ock huruvida bristen på
lifsmedel i världen kan tvinga till en snar fred.
20. 11. 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
