Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Kommer kriget att fortsättas? Af Sune Bergelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KOMMER KRIGET ATT FORTSÄTTAS?
af kapten SUNE BERGELIN
Alla militära betraktelser ifråga om de krigförande
ländernas förmåga till fortsatt strid blifva under detta världskrig
ofullständiga, om de ej behandlas i samklang med industri- och
lifsförnödenhetsspörsmålen. Utan Tysklands storartade inre
organisation i synnerhet på sistnämnda område hade landet
småningom blifvit militärt maktlöst, men när nu Tyskland synes
hafva mäktat säkerställa sin »matfråga», så blifva de militära
och krigsindustriella frågorna samt äfven till sist
personaltillgången ytterst de afgörande, då det gäller landets anfalls- och
försvarskraft. Englands framträdande såsom landtmilitär
maktfaktor af betydelse har först varit möjligt under 1916, tack
vare den industriella kraftspänningen och sedan erforderlig
tid förflutit för organisation af nyuppsatta arméer.
Det kan dock måhända vara af ett viss intresse att i
belysning af de gångna årens krigshändelser något diskutera frågan
om fortsättning af kriget.
Läget till lands å europeiska krigsskådeplatser vid 1916 års
början måste sägas hafva varit gynnsamt för centralmaktsblocket.
Fronterna i Frankrike och mot Italien hade under 1915 visat
sig fasta mot alla genombrottsförsök.[1] På östfronten hade
härunder glänsande framgångar ernåtts, den ryska fälthären var
besegrad och det 1914 så hotande anloppet mot
centralmakternas egna vitala delar slutgiltigt afvisadt. Till sist hade på hösten
1915 bryggan öfver Balkan fullbordats, och Serbien slagits till
marken, samtidigt med att Bulgarien lämnade centralmakterna
ett värdefullt krafttillskott.
Men — dessa framgångar bottnade ytterst i det militära
öfvertag, centralmakterna vid världskrigets utbrott besuttit gent emot
de i befolkningshänseende öfverlägsna motståndarne. Härmed
[1] Den stora septemberoffensiven i Champagne samt norr om Arras
äfvensom de första Isonzoslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0539.html
