Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Dagens frågor
- Affären Mjäsojedov
- Grundtvigianism och katolicism. Ett genmäle af Ester Möllerstedt med svar af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
processen kort. Då de första meddelandena om saken nådde fram
till allmänheten, var Mjäsojedov redan hängd.
Mjäsojedovs afslöjande medförde allvarliga följder icke endast för
hans direkta medbrottslingar utan också för den som framför allt
hållit honom om ryggen och möjliggjort hans brottsliga verksamhet,
nämligen Suchomlinov. Att denne varit direkt medveten om sin
skyddslings verkliga karaktär synes visserligen knappast sannolikt, men detta
förbättrade knappast hans sak i allmänhetens ögon; kvar stod i hvarje
fall, att han handlat med oförsvarligt lättsinne genom att låta
hemliga och viktiga ärenden handhafvas af en person, som inför
offentligheten redan flere gånger blifvit brännmärkt som förrädare. Då
Wilcox skref sin uppsats, hade processen mot Suchomlinov ännu icke
nått sitt slut, men i närvarande stund veta vi, att den en gång så
mäktige krigsministern dyrt fått betala sin verksamhet under de år,
som närmast föregingo världskrigets utbrott.
GRUNDTVIGIANISM OCH KATOLICISM
I andra häftet af Svensk Tidskrift för i år har professor Holmquist i en
högeligen intressant artikel om reformationsjubileet och världskriget fällt ett
yttrande, som manar till motsägelse. Professor Holmquist talar om det
religiösa läget i Norden och citerar därvid ett omdöme om grundtvigianismen,
att den skulle vara »katolicerande».
Omdömet hvilar icke på hans egna iakttagelser, det har meddelats honom
från »auktorativt håll». Undertecknad, som under en längre tid haft tillfälle
att deltaga i danskt — särskildt grundtvigskt — kyrkolif, ber därför att få säga
några ord till invändning.
Det är egentligen icke svårt att förstå, att en beskyllning för tendens mot
katolicismen kan riktas mot den grundtvigska rörelsen. Man kan peka på
tre punkter, som kunna gifva anledning till missförstånd.
1) Dopbekännelsens — alltså den muntliga traditionens — ställande öfver
Bibeln, öfver skriftordet. Men detta leder icke till något som helst
åsidosättande af Bibeln. I praxis betyder bibelordet för grundtvigianarne detsamma
som för öfriga lutheraner. De ha blott i »trosordet» funnit en fast punkt, en
klippa i hafvet, hvarifrån de med lugn kunna — eller rättare borde kunna —
åse de af den liberala bibelkritiken framkallade stormvågorna.
Å andra sidan kan med rätta anmärkas, att en del grundtvigianer taga
trosbekännelsen som en rent yttre auktoritet, ett forum, till hvilket man kan
hänvända sig vid lärostrider o. s. v. — Men gäller icke alldeles detsamma om
en mängd andra lutheraner gent emot Bibeln?
2) Det myckna talet om och hänvisandet till »kyrkan». Men med kyrkan
menar man ju då aldrig det yttre samfundet utan alltid »den heliga,
allmänneliga kyrkan», »Guds Menighed».
3) Det starka framhållandet af sakramenten. Men uppfattningen af dop
och nattvard är ju icke magisk. Snarare går man, åtminstone i de kretsar,
med hvilka jag kommit i beröring, till den motsatta ytterligheten, att
sakramentets välsignelse är beroende af den förvaltande församlingen. Detta är
icke lutherskt, men det är ju än mindre katolskt.
Att för öfrigt dopet blifvit en församlingens högtid, att i många kretsar
nästan ingen högmässogudstjänst försiggår utan nattvardsgång — detta kan väl
icke sägas vara stridande mot lutherdomen.
En riktning representeras väl i främsta rummet af sina mest betydande
män.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0537.html
